Ett avgörande steg för Turkiet

Precis en vecka före det svenska valet, söndagen den 12 september, håller Turkiet folkomröstning om ett paket med förslag till författningsändringar. Paketet innebär väsentliga demokratiska förbättringar av den nuvarande författningen, som infördes 1982 som en direkt följd av militärkuppen just den 12 september 1980.. Turkiets rådande författning ser, trots ändringar och tillägg sedan dess tillkomst, landets medborgare som statens undersåtar. Den strävar efter att skydda staten från medborgarna, istället för att, som i fallet med grundlagar och författningar i öppna och demokratiska samhällen, slå vakt om medborgarnas rättigheter gentemot statsmakten. Författningen är ett uttryck för den ”förmyndardemokrati”, där militären och delar av den statliga förvaltningen ser sig själva som folkets väktare och republikens beskyddare, som präglat Turkiets politiska system och samhällsliv sedan flerpartisystemet infördes efter andra världskriget.

De föreslagna författningsändringarna är av två slag. Den större delen av dem består av skrivningar som stärker medborgarnas fri- och rättigheter och som förstärker lagstyret och rättsstaten. I en andra del föreslås, förutom inskränkningar i de militära domstolarnas befogenheter, viktiga förändringar i hur medlemmarna i Författningsdomstolen och det ämbetsverk som tillsätter domare och åklagare ska utses. Här ges presidenten kraftigt utvidgade befogenheter, till nackdel för parlamentet. Att presidenten i fortsättningen kommer att vara folkvald, istället för utnämnd av parlamentet, kompenserar bara till del detta demokratiska underskott. Att ändringsförslagen varken lyckas hantera vad som kan kallas den kurdiska frågan eller ett klargörande av medborgarskapets innebörd som rensar den från dess turkiskt etniska kopplingar, är andra brister.

Som inför de flesta folkomröstningar med två alternativ är även den turkiska väljarkåren i stort delad mitt itu. Folkomröstningen har fått karaktären av en förtroendeomröstning för den sittande majoritetsregeringen under premiärminister Recep Tayyip Erdoğan. Den nationalistiska oppositionen till höger och till vänster uppmanar sina väljare att rösta nej, men opinionsundersökningarna visar att det finns många anhängare till ett ja även i dessa partier. Det sannolika är att det blir en majoritet för ett ja till ändringspaketet. Det blir i så fall ett avgörande steg för Turkiet i processen mot ett frihetligare och öppnare samhällssystem. Ett ja kommer att anhängiggöra nödvändigheten att införa en helt civil författning som har gjort upp med militärstyret för tre decennier sedan. Skulle det ändå bli ett nej, försvinner inte behovet för Turkiet att göra upp med sin ”förmyndardemokrati”. Ingen stat som vill inräknas i skaran av öppna och demokratiska länder i Europa kan leva med en författning beställd av en militärjunta.

Thomas Gür/SvD

Se även Thomas Gürs intervju med statsvetaren och kolumnisten Sahin Alpay som förklarar hur AKP har reformerat och moderniserat Turkiet och hur anpassningen till EU har påverkat landet: http://www.axess.se/tv/player.aspx?id=197

Annonser
Published in: on 5 september, 2010 at 02:22  Kommentera  
Tags: , , ,

The URI to TrackBack this entry is: https://gudskelov.wordpress.com/2010/09/05/ett-avgorande-steg-for-turkiet/trackback/

RSS feed for comments on this post.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: