Studiegruppen Aguéli lanserar ny webbtidning

Ända sedan början av 2009 har Studiegruppen Aguéli med vänner haft ambitionen att starta en webbtidning och nu är den här. Den heter Fria ordet och har lyckats rekrytera flera spännande och kunniga skribenter. 

Poeten Mohamed Omar från Uppsala som tidigare varit chefredaktör för tidskriften Minaret publicerade den 1 januari 2009 artikeln ”Gaza har gjort mig radikal” där han öppet tog ställning för palestinierna mot den sionistiska ockupationen. Han tillkännagav sin hållning som radikal, demokratisk islamist. Den nya attityden och den tydliga antisionismen gjorde att alla Omars tidigare arbetsgivare tog avstånd från honom. Han övergick då till att bli oberoende skribent och började publicera sig själv i bloggform. Dessutom startade han och några likasinnade en mejlinglista. Omar började intervjua dissidenter av olika politisk och religiös färg – fria tänkare. Mejlinglistan växte, debatterna blev allt livligare och fler unga muslimer började ”radikaliseras” och känna ett behov av att uttrycka sin samhällskritik i skrift. Islamkritikerna hade fått härja oemotsagda allt för länge. Det var dags för de islamiska kritikerna att göra entré. Resultatet heter Fria ordet.

Lauren Booth intervjuar Tariq Ramadan



Mohamed Omar om revolutionen i Egypten

..Framtiden tillhör islam, förvisso, och det har jag sagt förut. Men, och det är viktigt att betona, inte vilken islam som helst. Det finns olika förståelser av vad islam och islamism är och hur en islamisk stat ska definieras. Huvudfåran av de islamiska rörelserna bejakar demokrati, men så finns det vissa små och perifera antidemokratiska grupper, vilka självklart är de som medierna lyfter fram mest. En revolution är inte ett slut utan en ny början. Den islamiska republiken Iran lider av flera brister som måste åtgärdas om den ska kunna bestå. Förnyelse leder till varaktighet, stagnation till förfall och upplösning. I både Egypten och Tunisien, där folkliga uppror nyligen ägt rum, företräds islamismen av demokratiskt sinnade intellektuella. Brödraskapet i Egypten är mycket noga med att skilja på islamismen, den politiska islamiska rörelsen, och qaidismen, det vill säga anarkistiska, wahhabitiska terrorgrupper. Personligen föredrar jag termen ”qaidism” framför ”jihadism” eftersom jag som muslim vill undvika att blanda ihop jihad med terrorism. Tyvärr insisterar våra medier på att jämställa qaidism och islamism så att islamist i det allmänna medvetandet blivit liktydigt med terrorist.

När Tunisiens diktator Ben Ali flytt till Saudirabien kunde ledaren för det islamistiska Nahdapartiet, filosofen Rashid Ghannoushi, återvända i triumf efter många år i exil. Han förespråkar en flexibel demokratisk islamism som ger lika rättigheter åt muslimska och icke-muslimska medborgare och ser de skandinaviska länderna som förebilder. Ghannoushi är med andra ord en typisk representant för vad religionshistorikern Mattias Gardell kallar ”folkhemsislamism”. Opinionsundersökningar i islamiska länder visar att majoriteten är positiv till demokrati och islam och negativa till qaidistisk terrorism och Israel. Det gigantiska forskningsprojektet World Values Survey som leds av University of Michigan i USA visar att en överväldigande majoritet i muslimska länder föredrar demokrati framför andra styrelseskick. I Egypten var stödet 98 procent, ett land där 9 av 10 anser att religionen är mycket viktig. I Who Speaks for Islam? What a billion Muslims really think (Gallup 2007) presenteras resultatet av en enorm och detaljerad Gallupundersökning som utfördes mellan åren 2001 och 2007. Studien är representativ för mer än 90 % av världens 1,3 miljarder muslimer, vilket gör den till den största och mest omfattande studien av nutida muslimer som någonsin utförts. Demokrati anges frekvent vid sidan om islam som en nyckel till ett mera rättvist samhälle och till utveckling. Många svarade att det är viktigt att både ha en stark islamisk identitet och att ha en demokratisk vald regering. Muslimska brödraskapet är en demokratisk rörelse som accepterar att verka som en av flera aktörer i ett pluralistiskt Egypten. Ett av Brödraskapets problem, om än ganska litet, är en wahhabitisk intolerans hos vissa ytliga predikanter som kan försvåra dess samverkan med andra muslimer. För att undvika sekteristiska friktioner bör man försöka hitta tillbaka till grundaren, Hassan al-Bannas, sufiska tillhörighet och betona de delar av hans budskap som främjar enhet och försoning mellan muslimer. Inte genom att alla ska tycka lika, utan genom att man tolererar olikheter.

Demokratiseringen av Mellanöstern är nödvändig och oundviklig. Med ökad utbildning för män och kvinnor följer krav på delaktighet i den politiska processen och på friare medier. Medvetna och kunniga medborgare vill ha rätt att kritisera sina makthavare.. Konsekvensen av en demokratisering av Mellanöstern, som väst påstår att man vill ha, men som man i praktiken motverkar, vore sannolikt att pro-islamiska och antisionistiska rörelser skulle komma till makten. Detta kommer att höja självkänslan hos världens muslimer och göra dem öppna för utveckling och nytänkande – religiöst, teknologiskt och kulturellt. Egypten har potential att bli – för att tala med Huntington – den islamiska civilisationens nya ”kärnstat”. Bonnierägda Dagens Nyheter ser liksom den sionistiska regimen i Israel ett demokratiskt Egypten som ett hot: ”En revolution med krav på ökad frihet följd av stärkt islamistiskt inflytande i regionen skulle mötas av hurrarop från diktatorn Ahmadinejads Teheran till Beirut, där en Hizbollahstödd politiker precis utsetts till premiärminister. För den demokratiska staten Israel, vars existens redan hotas av det iranska strävandet efter kärnvapen, vore det en katastrof.”

Benjamin Netanyahu har uttryckt oro för att Egypten kan förvandlas till ett nytt Iran, det vill säga en självständig stat med radikal, solidarisk hållning i Palestinafrågan.. Revolutionen i Egypten, som är långt ifrån fullbordad, skedde samtidigt som man firade 1979-års revolution i Iran, vilket man kan tolka som ett tecken. Jag hoppas på en radikal, demokratisk stat i Egypten som kan stävja USA och Israels destruktiva inflytande och även bidra till att radikalisera oppositionerna i andra arabländer. Vi har redan sett en sådan våg av radikalisering dra genom Jemen, Algeriet, Bahrain och Libyen. Egyptiska islamister är inga inskränkta talibaner, utan för det mesta välutbildade män och kvinnor ur medelklassen. En ”islamisering” av Egypten kommer framför allt att innebära fördjupad solidaritet med Palestina, större social rättvisa och välfärdsprogram, demokratiska reformer och en bredare yttrandefrihet där islamiskt orienterade medier får bättre möjligheter att delta i det offentliga samtalet…

Mohamed Omar

Om islamism

”Islamism är per definition våldsbejakande”, sa SDs Jimmie Åkesson till radions ”Människor och tro” i förra veckan. Men att vara islamist behöver inte vara värre än att vara kristen socialdemokrat, enligt religionshistorikern Christer Hedin. Christer Hedin, religionshistoriker på Stockholms universitet, säger att islamism har blivit ett signalord som väcker negativa associationer i hela västvärlden. Men islamism, i sin bredaste betydelse, handlar enligt honom om att låta religiös tro utgöra en inspiration för politiken, och endast en liten del av världens islamister vill använda våld för att göra detta.

I en debattartikel på SVT Debatt brottas Yasri Khan, ordförande för Svenska muslimer för fred och rättvisa (SMFR), med begreppet. Han ställer sig frågan om han själv kan kallas för islamist.
– Anledningen till att jag vågar ställa frågan är att vi kan visa så tydligt att vi arbetar för fred och rättvisa, andra muslimska organisationer skulle genast misstänkliggöras, säger han.

Forskaren Mohammad Fazlhashemi vid Umeå universitet har i sin kommande bok valt att ersätta ”islam” med ”politisk islam”, just för att ordet har en sådan laddning.
– Så fort man får epitetet islamist är man dömd på förhand, precis som om man på förhand skulle döma kristdemokrater eller broderskapare. Men islamister kan vara alla som ger sig in i den politiska debatten.. En organisation som ”Svenska muslimer för fred och rättvisa” skulle kunna kallas för islamister, men jag förstår att de själva inte väljer att kalla sig för det med tanke på vilken laddning ordet fått, säger Mohammad Fazlhashemi.

Vilka konsekvenser kan det då få att begreppet islamism ofta kopplas ihop med våldsbejakande islamism?
– Det leder till en tydligare avhumanisering av muslimer, där man klumpar ihop vanliga människor med en minoritet av våldsbejakande, där minoriteten får definiera resten, säger Yasri Khan.

Mohammad Fazlhashemi vänder blicken mot utvecklingen i Egypten, ett land som det talas och skrivs om mycket nu. Orden ”islamism” och ”islamister” förekommer ofta i rapporteringen.
– Det farliga som jag ser det är att ordet islamism får det att ringa i varningsklockorna, och vi drar slutsatsen att nu går det åt pipan.. Men hur kan de som säger det vara så säkra? Jag är inte heller säker, samtidigt vill jag inte bagatellisera hotet från trångsynta religiösa tolkningar, men vi vet inte vad som kommer att hända. Oppositionsledaren ElBaradei är sekulär, och Muslimska brödraskapet har ställt sig bakom honom.., säger Mohammd Fazlhashemi.

Ida Nilsing chefredaktör för tidningen Tro & Politik

Muslimska brödraskapet liknar Kristdemokraterna

Muslimska brödraskapet i Egypten nämns ofta i samband med radikal och totalitär politik. Men islamologiprofessorn Jan Hjärpe jämför hellre rörelsen med gamla Kristdemokrater.
– De vill att religionen ska tillämpas i politiken, men det ska ske på demokratisk väg. I dag är huvudlinjen inom Brödraskapet i Egypten politisk islamism. Man avvisar våld som politiskt vapen och ser som sitt mål att upprätta en välfärdsstat, säger Jan Hjärpe, professor emeritus i islamologi vid Lunds universitet.

De radikala elementen har lämnat rörelsen och kvar finns en moralkonservativ välfärdsrörelse med islamistiska förtecken. I dag tycker Jan Hjärpe att Muslimska brödraskapets ideologi liknar gammaldags Kristdemokrati. De är konservativa och arbetar praktiskt med välfärd.
– De är anhängare av demokrati och flerpartisystem. De har också ett stort engagemang i sociala frågor och en familjepolitik som liknar KD:s.

Många av läkarna runt Tahrirtorget i Kairo är medlemmar i Brödraskapet. Rörelsen driver kliniker, apotek, studiecirklar och skolverksamhet. Här har mer sekulära partier uppkommit ur brödraskapet, som Egyptens Centerparti. Det bildades av folk från Muslimska brödraskapet men räknas nu som självständigt. Muslimska brödraskapet är inte heller fientliga mot andra religioner. Brödraskapet bejakar den multireligiösa staten. Men det är svårt att veta hur Muslimska brödraskapet skulle agera politiskt. Rörelsen har länge inte fått organisera något parti och är förbjudna att bedriva politiskt arbete.
– Man kan anta att deras agenda skulle likna kristdemokraters eller kanske centerpartisters. Eller ännu snarare Broderskapsrörelsen inom den svenska Socialdemokratin.

När det gäller utrikespolitiken är det välkänt att Muslimska brödraskapet har en fientlig inställning gentemot ockupationsmakten Israel. De erkänner inte förbrytarstatens rätt att existera. Det är dock långt ifrån unikt i Egypten.
– Det är viktigt att framhålla att också de sekulära partierna är mycket negativa till Israel, deras inställning är ungefär den samma som Brödraskapets. Det gäller nog alla oppositionella i Egypten, säger Jan Hjärpe.

Vill brödraskapet, på samma sätt som KD vill locka muslimer, locka kristna?
– Ja, det är absolut så. Man trycker på en gemensam värdegrund. En avläggare ur brödraskapet som uppkommit, Centerpartiet i Egypten, har ju till och med kopter i ledningen.

Brödraskapet vill införa sharia?
– Sharia är en hel rättstradition. Inom Muslimska brödraskapet har man inte samma shariatolkning som talibaner eller al-Qaida. Där ser man mer på det positiva i den traditionen, inte mer specificerat än så. Däremot hoppas man precis som KD att de religiösa värderingarna ska slå igenom och påverka landets lagar, men det är fortfarande de som ska gälla.

Vad tror du att kristdemokrater tycker om kopplingen?
– Jämförelsen är ganska given.. Men orsaken till irritationen är att man identifierar brödraskapet med de extrema islamisterna och för att det finns en islamofobi i Sverige.

Dagen, Aftonbladet

Muslimska brödraskapets engelskspråkiga hemsida

Kristen socialdemokrat om islamism

..Islamismen har i grunden mycket gemensamt med den europeiska kristdemokratiska traditionen. Utifrån värderingar i den egna religionen och kulturtraditionen söker man forma ett politiskt ansvarstagande i sitt samhälle. En skillnad är att i Europa har kristendom länge levat i nära symbios med makten i form av statskyrkor med privilegierad ställning. I arabvärlden ser vi idag hur islamismen växer i opposition till makten. Men en ytterligare skillnad är att europeiska länder har en förhållandevis långvarig demokratisk inrikespolitisk kultur och tradition som format och slipat av politiken. Islamismen rymmer allt från Erdogans turkiska regeringsparti, som är betydligt öppnare och mer europainriktade än de sekulära partierna, till vurmare av vissa sharialagar och även enstaka förvirrade extremister som förespråkar våld även mot oskyldiga civila – terror – för att nå sina politiska syften. Västvärldens kritik av islamismen kan därför inte vara generell, svepande och styrd av sin egen historias relation mellan kristendom och politik. I diskussionen om islam och politik måste vi kunna vår egen historia, inklusive Europas koloniala arv i Mellanöstern. Vi får inte blunda för maktfrågan och det faktum att religion har en roll i samhället.

Islamismen i Egypten, och andra länder i regionen, rymmer hela spektrat av hållningar. Om vi från omvärlden bemöter den med samma respekt som vi gör i andra politiska processer och fria val, finns stora möjligheter att vi kan få en liknande utveckling som i Turkiet. Den överväldigande majoriteten av människorna i Egypten vill ha ett fungerande liv. Man suktar efter demokrati, mänskliga rättigheter och ekonomisk utveckling. Begår USA och Europa samma misstag som mot Hamas, finns däremot stora risker för att de destruktiva islamistiska krafterna tränger undan de pragmatiska och demokratiska. De senare får inte möjlighet att visa på framsteg. Deras legitimitet undermineras om demokratierna i Europa godtyckligt underkänner deras val. Då växer extremismens tolkningsföreträde. Det är inte mödan värt att vara demokrat när det inte ger tillträde till den demokratiska världen..

När Egypten nu står och väger har omvärlden alltjämt möjlighet att välja mellan kortsiktig stabilitet och en långsiktig utveckling mot demokrati och respekt för mänskliga rättigheter. Det handlar om att konsekvent stå upp för rätten till fria val och respekt för mänskliga rättigheter, i relation till alla politiska rörelser. Ett fortsatt stöd till de regimer som nu har förbrukat folkets förtroende eller nya auktoritära regimer som med externt stöd söker manipulera folkviljan kommer inte att ge en hållbar stabilitet. President Obamas tal i Kairos Universitet till världens muslimer sommaren 2009 har skapat enorma förhoppningar om ny en amerikansk och västerländsk hållning till islam och Mellanösternregionen. Grusas den, kan de brustna förväntningarnas missnöje få oöverblickbara konsekvenser. I Egypten, i regionen, men också globalt. Låt oss välja den stabilitet som växer ur demokrati, mänskliga rättigheter och ekonomisk utveckling, istället för den stabilitet som väljer bort dessa grundläggande värden.

/Peter Weiderud, förbundsordförande för Sveriges kristna socialdemokrater

Studiegruppen Aguéli


Studiegruppen Aguéli är en islamisk sammanslutning som värnar och främjar kunskapens betydelse för människans utveckling och värdighet. Vår lärare Muhammed (föh) sade: ”De lärdes bläck är värdefullare än martyrernas blod”. Vi betraktar dock inte kunskap som liktydig med ytlig information utan vill också lyfta fram lärandets karaktärsdanande aspekt. Därför föredrar vi ordet bildning för att beskriva gruppens ideal. Med kunskap avser vi inte endast islamisk kunskap, det vill säga studier i den islamiska traditionen, utan all kunskap som kan bidra till människans andliga såväl som världsliga upplysning, upphöjelse och utveckling. Vår lärare sade: ”Sök kunskap ända till Kina”. Människan kan inte leva utan skönhet och hon strävar alltid och överallt efter att försköna sin personlighet och sin omgivning. Alla mänskliga kulturer har uttryckt sig i bild, musik, arkitektur och litteratur, och den islamiska kulturen är inget undantag. Den store läraren sade: ”Gud är skön och älskar skönhet”.

Studiegruppen Aguélis verksamhet vilar på fyra pelare: bildning, kultur, andlighet och politik. Vi arrangerar våra föreläsningar i Uppsala där vi har vårt säte, men medlemmarna besöker också andras föreläsningar, samt kulturella och vetenskapliga evenemang, för att lära och lära ut och knyta vänskapliga kontakter. Studiegruppen är radikal och islamistisk. Vi är radikala i den meningen att vi söker inåt och bakåt i den islamiska traditionen, mot rötterna, radices, för att hämta kraft och inspiration. Allt nytt måste bygga vidare på det gamla och hävdvunna. Såsom trädet är fast rotat i jorden men växer uppåt mot himlen. Vidare är vi islamistiska i den meningen av att vi organiserar oss politiskt på islams grund. Det finns förstås olika sorters islamismer, vilka står för lika många olika sorters visioner och samhällsideal. Studiegruppen Aguéli bejakar den islamiska rörelsens mångfald och vill vara ett forum för respektfylld dialog. Vi är svenska muslimer och vår primära fokus ligger på det svenska samhället. I dialog och samarbete med olika islamiska grupper, men också icke-islamiska, vill vi formulera problem och hitta lösningar som är angelägna för vårt hemland och vårt samhälle. Inom gruppen ser vi mångfalden av åsikter och tolkningar som en tillgång som stimulerar kreativitet och kunskapssökande, men för att kunna bli medlem måste man uppfylla tre mycket grundläggande krav, vilka är 1) tala god svenska, 2) respektera islam, 3) ha en antisionistisk hållning.

Studiegruppen strävar efter att främja fredlig samexistens mellan de shi’itiska och sunnitiska inriktningarna inom islam. Vi utgör tillsammans det islamiska samfundet eller umman och måste lära oss att respektera varandras olikheter och odla en anda av tolerans och broderskap.

Studiegruppen försöker genom sina föreläsningar och studiecirklar uppmuntra medlemmarnas intresse för svenskt språk, svensk kultur och historia. Vi vill att det ska vara lika naturligt att säga att man är en svensk muslim som en egyptisk, turkisk eller bosnisk muslim. Det är genom framväxten av en svensk, muslimsk identitet som vi kan förändra bilden av islam som en invandrarreligion.

En fråga som engagerar oss på både nationell och internationell nivå är frågan om sionismen. I denna fråga är vi radikala i betydelsen kompromisslösa, det vill säga vi erkänner inte Israels rätt att existera och kräver dess omedelbara upplösning. Vi har också en islamistisk hållning i betydelsen att vi verkar för att den nuvarande sionistiska staten ersätts med en arabisk, palestinsk och islamisk stat.

Studiegruppen Aguéli verkar endast inom lagens ramar och uppmuntrar sina medlemmar till laglydighet, god medborgaranda och solidaritet med vårt gemensamma samhälle. Samtidigt förbehåller vi oss rätten att kritisera hur samhället styrs och vilka värderingar som råder, och även att arbeta politiskt för förändringar till det bättre.

Sufismen är islams inre dimension och är helt nödvändig för den sökare som vill vidga sitt medvetande och utveckla sin andliga potential. Den islamiska traditionen består av ett yttre skal och en inre kärna, som är sufismen eller vägen. Skalets uppgift är att skydda kärnan. Båda behövs. Islamismen, den islamiska rörelsen, måste ha kontakt med islams kärna.

Studiegruppen Aguéli är uppkallad efter den svenske konstnären Ivan Aguéli (1869-1917) som också var sufi. Han var konstnär, sufi och politiskt aktivist och utövade alltså islam i alla dess aspekter, vilket gör honom till en utmärkt förebild för oss. Islam måste bejakas i dess helhet. Vi vill fortsätta det som Aguéli påbörjade.

/Mohamed Omar

Läs även Ivan Aguélis manifest från 1904

Published in: on 4 december, 2010 at 03:58  Kommentera  
Tags: , , , ,