Jämtins förslag får stöd av Kielan

I samband med årets förstamajfirande föreslog Carin Jämtin att den nuvarande lagen om allmänna helgdagar ses över i en särskild utredning så att exempelvis även den muslimska högtiden Eid al-fitr kan inkluderas.

Ordföranden i Svensk islamisk samling Abd al Haqq Kielan jublar över förslaget från Carin Jämtin.

– Det skulle vara en oerhörd landvinning för oss, säger han och påpekar samtidigt att den viktigaste muslimska högtiden att få en röd dag på är offerhögtiden, avslutningen av pilgrimsfärden till Mecka som egentligen är en större högtid än avslutningen av ramadan. Men det är också de enda två högtiderna som han ser som nödvändiga helgdagar.

SSU har tidigare i år föreslagit att alla svenska helgdagar borde vara religionsneutrala, samt att varje anställd ska få ett antal lediga dagar att ta ut när han eller hon vill under året. Ungdomsförbundet vill alltså ta bort obligatorisk ledighet på religiösa helgdagar och ersätta dessa med ett antal flexibla semesterdagar.

Dagen,

Tro & politik

Annonser

Muslimsk högtid kan bli svensk helgdag

Sverige behöver en muslimsk helgdag. Det anser Socialdemokraternas partisekreterare Carin Jämtin, som föreslår att de svenska helgdagarna ses över i en särskild utredning.

Nästan alla våra helgdagar, förutom midsommar och första maj, är religiöst kristet betingade. Sverige är i dag ett multikulturellt samhälle, och det är verkligen värt att titta på hur man kan göra.. Man kan fundera över om inte eid, muslimernas julafton, borde vara en helgdag. Eftersom Sverige är heterogent borde helgdagarna faktiskt spegla någon slags känsla av att vi är olika. Det gör de inte i dag.

Eid al-fitr – eller kort och gott eid – är den årliga högtid som avslutar den muslimska fastemånaden ramadan. Firandet pågår i tre eller fyra dagar, och den första dagen är viktigast. Eid, som betyder ”en återkommande lycka eller festglädje”, är i grunden en religiös högtid, men firas även av muslimer som inte är aktivt troende, och av stora delar av befolkningen som helhet i länder och regioner där islam är majoritetsreligion. Troligen skulle ett sådant beslut innebära att någon av de nuvarande helgdagarna tas bort. Carin Jämtin tror inte att det är möjligt att ha fler röda dagar än vad vi har i dag.

Lagen om allmänna helgdagar ändrades senast 2005, efter en intensiv politisk debatt. Då blev nationaldagen, den sjätte juni, en ny helgdag. Samtidigt förvandlades annandag pingst från röd dag till en vanlig måndag.

SVD

Göteborgs interreligiösa råd kontrar med en gatufest

Den högerextrema gruppen ”Försvarskåren Sveriges Sjä­lv­­försvar”, som antas vara nybildade nätverket ”Swedish Defence League” har ansökt om demonstrationstillstånd utanför den nybyggda moskén i stadsdelen Hisingen 21 maj. Polisen befarar det värsta.
– När det handlar om sådana här infekterade ämnen visar ju tidigare erfarenheter att det kan det bli våldsamt.., säger Carl Björnerud, handläggare på Göteborgspolisens tillståndsgrupp.

Göteborgs interreligiösa råd med företrädare för bland andra muslimer, buddhister och ortodoxa har nu planer på en gatufest 20 maj, dagen före de planerade högerextrema demonstrationerna. Festen ska äga rum på gatan mellan moskén och Brämaregårdens kyrka.

Marika Palmdahl, stiftsadjunkt i Svenska kyrkan och sekreterare i Göteborgs interreligiösa råd är en av initiativtagarna. Hon har stora förhoppningar på att både stadsdelsnämnden och Göteborgs stad, liksom många organisationer, kommer ställa sig bakom gatufesten.
– Vi vill visa att Göteborg står enat mot smutskastningen av muslimer som dessa grupper ägnar sig åt. Därför gör vi något positivt i stället och har en fest, säger hon.

Kommunstyrelsens ordförande Anneli Hultén (s) har uttalat sitt stöd för festen. På onsdag hålls ett första planeringsmöte.

troochpolitik.se

Islamiskt aktivitetscenter ska motverka brott

Den 8 mars gav Botkyrka kommun bygglov till Islamiska Stiftelsen i Sverige, som i över 20 år har arbetat för att skapa ett allaktivitetshus i norra Botkyrka. Stiftelsen leds av Albybon Hamza Bal, som också är socialdemokratisk skolpolitiker.

Det finns flera moskéer i området, men inga lokaler där vi kan ha barn- och ungdomsverksamhet. Det finns stora problem med kriminalitet, narkotika och arbetslöset. Vi måste bidra och jobba med våra egna ungdomar, säger han.

Allaktivitetshuset kommer att rymma en bönelokal på 400 kvadratmeter, resten av de 2 800 kvadratmeterna blir klassrum, hobbyrum, bibliotek, kontor, matsal, datarum, sällskapsrum med mera. Verksamheten ska vara öppen för alla i området, berättar Hamza Bal.

Allaktivitetshuset i Alby blir betydligt större än den moské som planeras i Skärholmen.

Pengarna till bygget har beviljats av en rik muslim i Arabemiraten. Men gåvan är inte förknippad inte med några krav. Islamiska kulturcenterunionen som vi tillhör är en välkänd organisation som är helt emot fanatiska och extrema grupper, berättar Hamza Bal.

sodrasidan.se

Multikultibazar i Göteborg

Majoriteten i kommunstyrelsen stödjer att Göteborg får en mångkulturell basar, helst med centralt läge. Det är S, MP och V skrivit under en EFS-ansökan* för stöd till att en basar byggs, någonstans i Göteborg. Basaren ska vara en lokal, där stora och små företagare samsas under samma tak. Varorna kan vara allt från mat och kryddor till kläder, möbler och tjänster. Helst ska basaren också rymma kafé eller restaurang för att fungera som mötesplats.

Förebilder finns i många stora städer världen över. Det ska både vara gamla etablerade företag och nya företagare som kan hjälpa varandra. Nyinvandrade kan få hjälp av landsmän med längre erfarenhet av lagar och förordningar. I USA finns exempel, där även tull och skattemyndigheter är lokaliserade till basarer, varför de fungerar som utbildnings- och arbetsplatser. Basarprojektet kommer därmed kunna erbjuda människor utanför arbetsmarknaden en möjlighet att starta eget.

Om ansökan blir beviljad betyder det att kommunen går in och samarbetar med migrationsverket, arbetsförmedlingen och socialtjänsten. Kostnaden för att bygga en ny basar beräknas till sex till åtta miljoner kronor, varav kommunen måste betala hälften. En plats som nämnts i basardiskussionen är vagnhallen vid Svingeln. Den har tillräcklig takhöjd:

*Ansökan till EFS-rådet: Svenska ESF-rådet är en statlig myndighet under Arbetsmarknadsdepartementet med uppgift att förvalta socialfonden och integrationsfonden. Den första stöder projekt som främjar kompetensutveckling och motverkar utanförskap. Den andra syftar till att förbättra systemen för mottagning och integration av tredjelands-medborgare i Sverige, det vill säga medborgare från länder utanför EU.

GP

SSU föreslår fler flexibla semesterdagar

SSU i Stockholms län föreslår i en ny mångfaldsplan att alla svenska helgdagar borde vara religionsneutrala, samt att varje anställd ska få ett antal lediga dagar att ta ut när han eller hon vill under året. De vill alltså ta bort obligatorisk ledighet på religiösa helgdagar och ersätta dessa med ett antal flexibla semesterdagar.

Tro & politik

Kristen socialdemokrat om islamism

..Islamismen har i grunden mycket gemensamt med den europeiska kristdemokratiska traditionen. Utifrån värderingar i den egna religionen och kulturtraditionen söker man forma ett politiskt ansvarstagande i sitt samhälle. En skillnad är att i Europa har kristendom länge levat i nära symbios med makten i form av statskyrkor med privilegierad ställning. I arabvärlden ser vi idag hur islamismen växer i opposition till makten. Men en ytterligare skillnad är att europeiska länder har en förhållandevis långvarig demokratisk inrikespolitisk kultur och tradition som format och slipat av politiken. Islamismen rymmer allt från Erdogans turkiska regeringsparti, som är betydligt öppnare och mer europainriktade än de sekulära partierna, till vurmare av vissa sharialagar och även enstaka förvirrade extremister som förespråkar våld även mot oskyldiga civila – terror – för att nå sina politiska syften. Västvärldens kritik av islamismen kan därför inte vara generell, svepande och styrd av sin egen historias relation mellan kristendom och politik. I diskussionen om islam och politik måste vi kunna vår egen historia, inklusive Europas koloniala arv i Mellanöstern. Vi får inte blunda för maktfrågan och det faktum att religion har en roll i samhället.

Islamismen i Egypten, och andra länder i regionen, rymmer hela spektrat av hållningar. Om vi från omvärlden bemöter den med samma respekt som vi gör i andra politiska processer och fria val, finns stora möjligheter att vi kan få en liknande utveckling som i Turkiet. Den överväldigande majoriteten av människorna i Egypten vill ha ett fungerande liv. Man suktar efter demokrati, mänskliga rättigheter och ekonomisk utveckling. Begår USA och Europa samma misstag som mot Hamas, finns däremot stora risker för att de destruktiva islamistiska krafterna tränger undan de pragmatiska och demokratiska. De senare får inte möjlighet att visa på framsteg. Deras legitimitet undermineras om demokratierna i Europa godtyckligt underkänner deras val. Då växer extremismens tolkningsföreträde. Det är inte mödan värt att vara demokrat när det inte ger tillträde till den demokratiska världen..

När Egypten nu står och väger har omvärlden alltjämt möjlighet att välja mellan kortsiktig stabilitet och en långsiktig utveckling mot demokrati och respekt för mänskliga rättigheter. Det handlar om att konsekvent stå upp för rätten till fria val och respekt för mänskliga rättigheter, i relation till alla politiska rörelser. Ett fortsatt stöd till de regimer som nu har förbrukat folkets förtroende eller nya auktoritära regimer som med externt stöd söker manipulera folkviljan kommer inte att ge en hållbar stabilitet. President Obamas tal i Kairos Universitet till världens muslimer sommaren 2009 har skapat enorma förhoppningar om ny en amerikansk och västerländsk hållning till islam och Mellanösternregionen. Grusas den, kan de brustna förväntningarnas missnöje få oöverblickbara konsekvenser. I Egypten, i regionen, men också globalt. Låt oss välja den stabilitet som växer ur demokrati, mänskliga rättigheter och ekonomisk utveckling, istället för den stabilitet som väljer bort dessa grundläggande värden.

/Peter Weiderud, förbundsordförande för Sveriges kristna socialdemokrater

Vänsterpartiet i Borlänge bjuder in islamologen Jan Hjärpe

Frågan om var ett islamiskt center ska byggas i Borlänge är högaktuell. Tre alternativa platser är utställda och ett samrådsmöte hålls i början av februari. Kommunfullmäktige har tidigare fått två medborgarförslag om att en folkomröstning ska genomföras om bygget av ett center och nu drar SD i gång sin aviserade namninsamling för en folkomröstning.

I mars arrangerar också Vänsterpartiet i Borlänge ett allmänt möte med Jan Hjärpe som är professor i islamologi vid Lunds universitet. Temat är ”Kunskap, enda vägen från rädsla och fundamentalism”.

Kommunalrådet Kenneth Persson (S) menar att religionsfriheten väger tungt. Därför avvisar han alla tankar på att folkomrösta om bygget av ett islamiskt center.
– Min ingång i frågan om ett islamiskt center är att vi har religionsfrihet. Det är viktigare än att ställa frågan under folkomröstning.. Säger vi nej till moskén finns en stor risk att det dyker upp källarmoskéer där ingen kan ha koll på varken det ena eller andra.

dt.se

Dags att ta avstånd från Vilks hädelser

Jag nåddes av den fruktansvärda nyheten om självmordsbombaren i Stockholm i Irak, det som tycks vara den unga mannens hemland.. Ett skäl självmordsbombaren hänvisat till är frustration över det sätt vi i Sverige har handskats med Lars Vilks hån av profeten Muhammed.

Det är många troende muslimer – förmodligen en stor majoritet – som upplevt sig, och det de håller heligt, kränkta av Lars Vilks skildring av profeten Muhammed. Också här i Irak har sekulära muslimer frågat mig hur Sverige kan tillåta att en konstnär kan tillåtas häda och kränka människor på ett sätt som kan bidra till stämningar som ytterst kan leda till ett oförsonligt våld..

Självklart finns det en anledning till svensk självreflektion. Har vi, som entydigt vill ta strid för yttrandefriheten och Lars Vilks rätt att kritisera islam, samtidigt haft förmågan att säga att det inte alltid är lämpligt, rimligt eller konstruktivt att använda den rättigheten till att kränka människor?

Jag ser på Lars Vilks på samma sätt som jag ser på pingstpastorn Åke Green, som för några år sedan valde att använda religionsfriheten för att hetsa mot homosexuella. Han åtalades för hets mot folkgrupp, men friades i andra instans, eftersom ett fällande hade varit en allvarlig inskränkning av religionsfriheten. Men konsekvensen blev att de grupper som främst har att ta ansvar för och värna religionsfriheten – religiösa ledare – entydigt tog avstånd från Åke Greens agerande. Samma entydiga avståndstagande från Lars Vilks agerande har inte gått att nå från yttrandefrihetens främsta värnare – publicisterna.

..De som sörjer mest i dag är Sveriges muslimer. Här finns sorg över att islam missbrukats för våld, men också oro över att detta kan späda på islamofobin i Sverige. Därför är det viktigt att muslimer och kristna – troende såväl som mer sekulära – går samman och söker den gemensamma vägen framåt. En väg i lyssnande och respekt för varandra och för nyanserna i en komplex och globaliserad värld. En väg i entydigt avståndstagande från våldet, och i synnerhet det våld som riktas mot oskyldiga civila för politiska syften.

Peter Weiderud, ordförande för Broderskapsrörelsen

Intervju med riksdagsledamoten Adnan Dibrani

Adnan Dibriani är en politisk nykomling, bara 25 år gammal och lite av en drömvärvning för socialdemokraterna, han är ung, välutbildad och hittade den socialdemokratiska ideologin efter att ha flytt från serbernas förtryck i Kosovo. Många plus i kanten rent valstrategiskt med andra ord.

Berätta om dig själv!
– Jag är kosovoalban och kom med min familj till Sverige när jag var sju år, på grund av oroligheterna i Kosovo. Jag växte upp i Varberg och efter studenten flyttade jag till Jönköping för att plugga internationell ekonomi och politik på Internationella handelshögskolan. Sen flyttade jag tillbaka till Varberg, för att börja jobba på Varbergs sparbank, jag har gjort det i två år nu. 

Hur blev du socialdemokrat?
– Det var en debatt på min gymnasieskola och några bråkade med SSU:aren som var där. Jag ställde mig upp och försvarade honom och då värvade han mig. Jag fick starta upp en helt ny SSU-klubb i Varberg alldeles själv.

I din valkrets är Sverigedemokraterna en omdebatterad fråga. SD har ett av sina starkaste fästen i Halland. Hur ska deras framfart stoppas?
– Det viktigaste är att folk möts. I riksdagen skulle jag vilja driva på för mer stöd till föreningslivet, för där kan folk med alla möjliga bakgrunder mötas. Jag är invandrare, muslim och socialdemokrat, jag måste vara det ultimata hotet mot SD.

Hur har tiden efter valet varit?
– Den första tiden har varit oerhört spännande och tuff. Det har varit mycket med det praktiska men det har behövts för att kunna komma igång med de olika systemen som finns.

Vilka frågor tänker du prioritera?
– Ungdomsarbetslösheten måste prioriteras. Reinfeldt/Borg verkar inte förstå vilket problem detta är att en massa ungdomar sitter hemma och inte bidrar med sin kunskap. Denna regering verkar inte vara intresserad av ungdomarna och deras insatser för framtiden. I riksdagen skulle jag vilja driva ungdomsfrågor. Allas rätt till arbete och utbildning. Den borgerliga regeringen har minskat antalet studieplatser i högskolan, jag vill att fler utbildningsplatser ska byggas ut igen. Det är jätteviktigt. Jag vill också att lärlingsplatserna ska bli fler, särskilt inom vården.

Socialdemokraterna gjorde ett katastrofval. Vad behöver partiet förändra till 2014?
– Detta är mestadels en intern frågeställning som vi har och vi har fortfarande inte blivit klara med det. En sak är dock ganska klar och det är att vi måste bli bättre på att förmedla vår politik.

Vem är din politiska förebild?
– Olof Palme samt Ibrahim Rugova.

 

Aktuella uppdrag:
– Ordinarie ledamot
– Suppleant i Utbildningsutskottet
– Suppleant i Näringsutskottet

HN, SR, frihet.se, politikerbloggen.se, riksdagen.se, valpejl.se