Vänsterpartiet: Stöd Gazas folk!

Vänsterpartiet i Stockholms stad anser att Stockholms stad ska se över sina verksamheter så att inga av de råvaror eller produkter som används har producerats på ockuperad palestinsk mark. Vänsterpartiet föreslår i en motion till kommunfullmäktige att Stockholms stad gör en inventering av material som skulle kunna skänkas till den humanitära hjälpkonvojen Ship to Gaza under deras nästa seglats.


Ann-Margarethe Livh, (V) gruppledare:

Den folkrättsvidriga ockupationen och blockaden av Gazaremsan orsakar ett oerhört lidande och har kritiserats upprepade gånger av världssamfundet. Men ockupationen fortgår, och nöden och lidandet med den. Vänsterpartiet i Stockholms stad anser att Stockholms stad ska se över sina verksamheter så att inga av de råvaror eller produkter som används har producerats på ockuperad mark. Vi föreslår i en motion till kommunfullmäktige att Stockholms stad gör en inventering av material som skulle kunna skänkas till den humanitära hjälpkonvojen Ship to Gaza under deras nästa seglats.

Kommuner bör inte bedriva utrikespolitik, men kan självklart bidra till humanitära insatser. På grund av den oerhörda nöden i det ockuperade Gaza tvingas palestinier arbeta åt sina ockupanter, och till de undermåliga villkor som rättslösa arbetare drabbas av världen över.

Ifrågasättandet av den olagliga ockupationen och blockaden är i sig ingen kontroversiell fråga, världssamfundet är enigt i sitt fördömande. Men på marken i Gaza kvarstår nöden. Det minsta vi kan göra är att inte stödja ockupationen ekonomiskt genom att köpa deras varor. På samma sätt som bojkotten av apelsiner från Sydafrika ska avokados från ockuperad mark symbolisera motståndet, inte vara ett indirekt stöd till förtrycket.

stockholmsvanstern.se

Annonser

Lauren Booth intervjuar Tariq Ramadan



Mohamed Omar om revolutionen i Egypten

..Framtiden tillhör islam, förvisso, och det har jag sagt förut. Men, och det är viktigt att betona, inte vilken islam som helst. Det finns olika förståelser av vad islam och islamism är och hur en islamisk stat ska definieras. Huvudfåran av de islamiska rörelserna bejakar demokrati, men så finns det vissa små och perifera antidemokratiska grupper, vilka självklart är de som medierna lyfter fram mest. En revolution är inte ett slut utan en ny början. Den islamiska republiken Iran lider av flera brister som måste åtgärdas om den ska kunna bestå. Förnyelse leder till varaktighet, stagnation till förfall och upplösning. I både Egypten och Tunisien, där folkliga uppror nyligen ägt rum, företräds islamismen av demokratiskt sinnade intellektuella. Brödraskapet i Egypten är mycket noga med att skilja på islamismen, den politiska islamiska rörelsen, och qaidismen, det vill säga anarkistiska, wahhabitiska terrorgrupper. Personligen föredrar jag termen ”qaidism” framför ”jihadism” eftersom jag som muslim vill undvika att blanda ihop jihad med terrorism. Tyvärr insisterar våra medier på att jämställa qaidism och islamism så att islamist i det allmänna medvetandet blivit liktydigt med terrorist.

När Tunisiens diktator Ben Ali flytt till Saudirabien kunde ledaren för det islamistiska Nahdapartiet, filosofen Rashid Ghannoushi, återvända i triumf efter många år i exil. Han förespråkar en flexibel demokratisk islamism som ger lika rättigheter åt muslimska och icke-muslimska medborgare och ser de skandinaviska länderna som förebilder. Ghannoushi är med andra ord en typisk representant för vad religionshistorikern Mattias Gardell kallar ”folkhemsislamism”. Opinionsundersökningar i islamiska länder visar att majoriteten är positiv till demokrati och islam och negativa till qaidistisk terrorism och Israel. Det gigantiska forskningsprojektet World Values Survey som leds av University of Michigan i USA visar att en överväldigande majoritet i muslimska länder föredrar demokrati framför andra styrelseskick. I Egypten var stödet 98 procent, ett land där 9 av 10 anser att religionen är mycket viktig. I Who Speaks for Islam? What a billion Muslims really think (Gallup 2007) presenteras resultatet av en enorm och detaljerad Gallupundersökning som utfördes mellan åren 2001 och 2007. Studien är representativ för mer än 90 % av världens 1,3 miljarder muslimer, vilket gör den till den största och mest omfattande studien av nutida muslimer som någonsin utförts. Demokrati anges frekvent vid sidan om islam som en nyckel till ett mera rättvist samhälle och till utveckling. Många svarade att det är viktigt att både ha en stark islamisk identitet och att ha en demokratisk vald regering. Muslimska brödraskapet är en demokratisk rörelse som accepterar att verka som en av flera aktörer i ett pluralistiskt Egypten. Ett av Brödraskapets problem, om än ganska litet, är en wahhabitisk intolerans hos vissa ytliga predikanter som kan försvåra dess samverkan med andra muslimer. För att undvika sekteristiska friktioner bör man försöka hitta tillbaka till grundaren, Hassan al-Bannas, sufiska tillhörighet och betona de delar av hans budskap som främjar enhet och försoning mellan muslimer. Inte genom att alla ska tycka lika, utan genom att man tolererar olikheter.

Demokratiseringen av Mellanöstern är nödvändig och oundviklig. Med ökad utbildning för män och kvinnor följer krav på delaktighet i den politiska processen och på friare medier. Medvetna och kunniga medborgare vill ha rätt att kritisera sina makthavare.. Konsekvensen av en demokratisering av Mellanöstern, som väst påstår att man vill ha, men som man i praktiken motverkar, vore sannolikt att pro-islamiska och antisionistiska rörelser skulle komma till makten. Detta kommer att höja självkänslan hos världens muslimer och göra dem öppna för utveckling och nytänkande – religiöst, teknologiskt och kulturellt. Egypten har potential att bli – för att tala med Huntington – den islamiska civilisationens nya ”kärnstat”. Bonnierägda Dagens Nyheter ser liksom den sionistiska regimen i Israel ett demokratiskt Egypten som ett hot: ”En revolution med krav på ökad frihet följd av stärkt islamistiskt inflytande i regionen skulle mötas av hurrarop från diktatorn Ahmadinejads Teheran till Beirut, där en Hizbollahstödd politiker precis utsetts till premiärminister. För den demokratiska staten Israel, vars existens redan hotas av det iranska strävandet efter kärnvapen, vore det en katastrof.”

Benjamin Netanyahu har uttryckt oro för att Egypten kan förvandlas till ett nytt Iran, det vill säga en självständig stat med radikal, solidarisk hållning i Palestinafrågan.. Revolutionen i Egypten, som är långt ifrån fullbordad, skedde samtidigt som man firade 1979-års revolution i Iran, vilket man kan tolka som ett tecken. Jag hoppas på en radikal, demokratisk stat i Egypten som kan stävja USA och Israels destruktiva inflytande och även bidra till att radikalisera oppositionerna i andra arabländer. Vi har redan sett en sådan våg av radikalisering dra genom Jemen, Algeriet, Bahrain och Libyen. Egyptiska islamister är inga inskränkta talibaner, utan för det mesta välutbildade män och kvinnor ur medelklassen. En ”islamisering” av Egypten kommer framför allt att innebära fördjupad solidaritet med Palestina, större social rättvisa och välfärdsprogram, demokratiska reformer och en bredare yttrandefrihet där islamiskt orienterade medier får bättre möjligheter att delta i det offentliga samtalet…

Mohamed Omar

Muslimska brödraskapet liknar Kristdemokraterna

Muslimska brödraskapet i Egypten nämns ofta i samband med radikal och totalitär politik. Men islamologiprofessorn Jan Hjärpe jämför hellre rörelsen med gamla Kristdemokrater.
– De vill att religionen ska tillämpas i politiken, men det ska ske på demokratisk väg. I dag är huvudlinjen inom Brödraskapet i Egypten politisk islamism. Man avvisar våld som politiskt vapen och ser som sitt mål att upprätta en välfärdsstat, säger Jan Hjärpe, professor emeritus i islamologi vid Lunds universitet.

De radikala elementen har lämnat rörelsen och kvar finns en moralkonservativ välfärdsrörelse med islamistiska förtecken. I dag tycker Jan Hjärpe att Muslimska brödraskapets ideologi liknar gammaldags Kristdemokrati. De är konservativa och arbetar praktiskt med välfärd.
– De är anhängare av demokrati och flerpartisystem. De har också ett stort engagemang i sociala frågor och en familjepolitik som liknar KD:s.

Många av läkarna runt Tahrirtorget i Kairo är medlemmar i Brödraskapet. Rörelsen driver kliniker, apotek, studiecirklar och skolverksamhet. Här har mer sekulära partier uppkommit ur brödraskapet, som Egyptens Centerparti. Det bildades av folk från Muslimska brödraskapet men räknas nu som självständigt. Muslimska brödraskapet är inte heller fientliga mot andra religioner. Brödraskapet bejakar den multireligiösa staten. Men det är svårt att veta hur Muslimska brödraskapet skulle agera politiskt. Rörelsen har länge inte fått organisera något parti och är förbjudna att bedriva politiskt arbete.
– Man kan anta att deras agenda skulle likna kristdemokraters eller kanske centerpartisters. Eller ännu snarare Broderskapsrörelsen inom den svenska Socialdemokratin.

När det gäller utrikespolitiken är det välkänt att Muslimska brödraskapet har en fientlig inställning gentemot ockupationsmakten Israel. De erkänner inte förbrytarstatens rätt att existera. Det är dock långt ifrån unikt i Egypten.
– Det är viktigt att framhålla att också de sekulära partierna är mycket negativa till Israel, deras inställning är ungefär den samma som Brödraskapets. Det gäller nog alla oppositionella i Egypten, säger Jan Hjärpe.

Vill brödraskapet, på samma sätt som KD vill locka muslimer, locka kristna?
– Ja, det är absolut så. Man trycker på en gemensam värdegrund. En avläggare ur brödraskapet som uppkommit, Centerpartiet i Egypten, har ju till och med kopter i ledningen.

Brödraskapet vill införa sharia?
– Sharia är en hel rättstradition. Inom Muslimska brödraskapet har man inte samma shariatolkning som talibaner eller al-Qaida. Där ser man mer på det positiva i den traditionen, inte mer specificerat än så. Däremot hoppas man precis som KD att de religiösa värderingarna ska slå igenom och påverka landets lagar, men det är fortfarande de som ska gälla.

Vad tror du att kristdemokrater tycker om kopplingen?
– Jämförelsen är ganska given.. Men orsaken till irritationen är att man identifierar brödraskapet med de extrema islamisterna och för att det finns en islamofobi i Sverige.

Dagen, Aftonbladet

Muslimska brödraskapets engelskspråkiga hemsida

Kristen socialdemokrat om islamism

..Islamismen har i grunden mycket gemensamt med den europeiska kristdemokratiska traditionen. Utifrån värderingar i den egna religionen och kulturtraditionen söker man forma ett politiskt ansvarstagande i sitt samhälle. En skillnad är att i Europa har kristendom länge levat i nära symbios med makten i form av statskyrkor med privilegierad ställning. I arabvärlden ser vi idag hur islamismen växer i opposition till makten. Men en ytterligare skillnad är att europeiska länder har en förhållandevis långvarig demokratisk inrikespolitisk kultur och tradition som format och slipat av politiken. Islamismen rymmer allt från Erdogans turkiska regeringsparti, som är betydligt öppnare och mer europainriktade än de sekulära partierna, till vurmare av vissa sharialagar och även enstaka förvirrade extremister som förespråkar våld även mot oskyldiga civila – terror – för att nå sina politiska syften. Västvärldens kritik av islamismen kan därför inte vara generell, svepande och styrd av sin egen historias relation mellan kristendom och politik. I diskussionen om islam och politik måste vi kunna vår egen historia, inklusive Europas koloniala arv i Mellanöstern. Vi får inte blunda för maktfrågan och det faktum att religion har en roll i samhället.

Islamismen i Egypten, och andra länder i regionen, rymmer hela spektrat av hållningar. Om vi från omvärlden bemöter den med samma respekt som vi gör i andra politiska processer och fria val, finns stora möjligheter att vi kan få en liknande utveckling som i Turkiet. Den överväldigande majoriteten av människorna i Egypten vill ha ett fungerande liv. Man suktar efter demokrati, mänskliga rättigheter och ekonomisk utveckling. Begår USA och Europa samma misstag som mot Hamas, finns däremot stora risker för att de destruktiva islamistiska krafterna tränger undan de pragmatiska och demokratiska. De senare får inte möjlighet att visa på framsteg. Deras legitimitet undermineras om demokratierna i Europa godtyckligt underkänner deras val. Då växer extremismens tolkningsföreträde. Det är inte mödan värt att vara demokrat när det inte ger tillträde till den demokratiska världen..

När Egypten nu står och väger har omvärlden alltjämt möjlighet att välja mellan kortsiktig stabilitet och en långsiktig utveckling mot demokrati och respekt för mänskliga rättigheter. Det handlar om att konsekvent stå upp för rätten till fria val och respekt för mänskliga rättigheter, i relation till alla politiska rörelser. Ett fortsatt stöd till de regimer som nu har förbrukat folkets förtroende eller nya auktoritära regimer som med externt stöd söker manipulera folkviljan kommer inte att ge en hållbar stabilitet. President Obamas tal i Kairos Universitet till världens muslimer sommaren 2009 har skapat enorma förhoppningar om ny en amerikansk och västerländsk hållning till islam och Mellanösternregionen. Grusas den, kan de brustna förväntningarnas missnöje få oöverblickbara konsekvenser. I Egypten, i regionen, men också globalt. Låt oss välja den stabilitet som växer ur demokrati, mänskliga rättigheter och ekonomisk utveckling, istället för den stabilitet som väljer bort dessa grundläggande värden.

/Peter Weiderud, förbundsordförande för Sveriges kristna socialdemokrater

Europarådet under turkiskt ordförandeskap

Strasbourg, 21.01.2011 – The Committee of Ministers of the 47 member States of the Council of Europe yesterday unanimously adopted a Declaration on religious freedom :

“As recent tragic events have shown, individuals of all religious confessions are increasingly victims of discrimination and aggression – sometimes at the cost of their lives – only because of their religious beliefs.

We, the 47 member states of the Council of Europe, strongly condemn such acts and all forms of incitement to religious hatred and violence. Freedom of thought, conscience and religion is an inalienable right enshrined in the UN Universal Declaration of Human Rights and guaranteed by Article 18 of the 1966 International Covenant on Civil and Political Rights and by Article 9 of the European Convention on Human Rights, of which the Council of Europe is the custodian.

There can be no democratic society based on mutual understanding and tolerance without respect for freedom of thought, conscience and religion. Its enjoyment is an essential precondition for living together.”

coe.int

Published in: on 25 januari, 2011 at 06:40  Kommentera  
Tags: , , ,

Fler tyska universitet startar imamutbildning

Tyskland kommer från och med nästa år att erbjuda imamutbildningar vid tre statliga universitet. Tanken är att göra imamerna till vägvisare i integrationsprocessen. Vid universitetet i staden Osnabrück påbörjades redan förra veckan ett pilotprojekt och antalet sökande översteg vida antalet platser. 90 studenter sökte till de 15 platserna, så de ansvariga för utbildningen utökade antalet platser till 30. Bland dem som till slut kom in finns män och kvinnor från bland annat Turkiet och Bosnien.

Men det är inte bara intresset för utbildningen som är stort utan också behovet. De flesta utbildade imamer i Tyskland är utskickade från den turkiska staten på fyraåriga kontrakt, de kan då mindre tyska och mindre om sitt tillfälliga hemland än vad församlingsmedlemmarna kan. Därmed har de svårt att göra hela sitt jobb, för imamer leder inte bara böner, de ger också vägledning i allt från äktenskapliga tvister till val av utbildning.

Aygül Özkan, integrationsminister i delstaten Niedersachsen, sa att utbildningen av imamer är avgörande för muslimers integration i Tyskland. Förhoppningen är också att de tyskutbildade imamerna ska predika en islam som är förenlig med demokrati och jämställdhet och att de ska avstyra från extremism.

SR

Ja till grundlagsändringar i Turkiet

Det blev ett ja till det regerande AKP-partiets föreslagna grundlagsförändringar i folkomröstning som hölls direkt efter Eid al-Fitr, eller socker-bayram som högtiden efter den muslimska fastan kallas i Turkiet. Valdeltagandet var högt, närmare 80 procent av de 5o miljoner röstberättigade turkarna gick till vallokalerna. Slutresultatet blev ett nästan 60-procentigt godkännande av de 26 förändringarna i den gamla, av militären en gång dikterade, konstitutionen, ett klart starkare stöd än opinionsundersökningarna förutspått.

Folkomröstningen genomfördes igår på självaste 30-årsdagen av den militärkupp som ledde till den hittillsvarande konstitutionen och har beskrivits som ett avgörande vägval mellan nationsgrundaren Kemal Attatyrks sekulära stat, med tyngdpunkt hos militär, åklagare och domstolar, och det islamiska regeringspartiet AKP som söker närma sig EU.

– Vi har gått över en historisk tröskel på väg mot en avancerad demokrati, sade landets premiärminister Recep Tayyip Erdogan, efter att ha presenterat valresultatet och tagit emot applåder från sina anhängare.

Folkomröstningen har också beskrivits som ett popularitetstest för partiet och premiärministern Erdogan som i nästa års parlamentsval hoppas få en tredje mandatperiod som kan ge Turkiet en helt ny författning istället för den nu något justerade. Maktförskjutningen är gradvis men påtaglig, från militären och det gamla etablissemanget till det folkligt brett förankrade regeringspartiet med rötter i islam.

Även EU har beskrivit grundlagsändringarna som steg i rätt riktning och ser förändringarna som en nödvändig demokratisering och modernisering på vägen mot Turkiets medlemskap i unionen. Turkiets utrikesminister Ahmet Davutoglu var med när EU:s utrikesministrar träffades i Bryssel på lördagen, dagen före den turkiska folkomröstningen.

– Turkiet kan i dag sägas ha större inflytande i världen än någon av våra medlemsstater, tillsammans eller var för sig, sade Finlands utrikesminister Alexander Stubb i samband med mötet.

Sveriges EU-minister Birgitta Ohlsson (FP) välkomnade resultatet från Turkiet.

– Nu finns möjlighet för ökad demokratisering och större skydd för kurderna. Turkiet kan därmed ta ett rejält kliv närmare EU, löd hennes skriftliga kommentar.

Även utrikesminister Carl Bildt (M) välkomnar valutgången i Turkiet.

– Det är bra för Turkiet, för det innebär att det är ett klart ja från de turkiska väljarna för den fortsatta reformpolitiken, säger Carl Bildt.

Den nya konstitutionen i Turkiet underlättar också för landets strävan efter ett EU-medlemskap, enligt den svenska utrikesministern.

– Det öppnar upp den europeiska dörren, säger Carl Bildt.

Dagen, DN, SR, SvD, TT.

Published in: on 13 september, 2010 at 11:56  Comments (1)  
Tags: , , , , , ,

Ett avgörande steg för Turkiet

Precis en vecka före det svenska valet, söndagen den 12 september, håller Turkiet folkomröstning om ett paket med förslag till författningsändringar. Paketet innebär väsentliga demokratiska förbättringar av den nuvarande författningen, som infördes 1982 som en direkt följd av militärkuppen just den 12 september 1980.. Turkiets rådande författning ser, trots ändringar och tillägg sedan dess tillkomst, landets medborgare som statens undersåtar. Den strävar efter att skydda staten från medborgarna, istället för att, som i fallet med grundlagar och författningar i öppna och demokratiska samhällen, slå vakt om medborgarnas rättigheter gentemot statsmakten. Författningen är ett uttryck för den ”förmyndardemokrati”, där militären och delar av den statliga förvaltningen ser sig själva som folkets väktare och republikens beskyddare, som präglat Turkiets politiska system och samhällsliv sedan flerpartisystemet infördes efter andra världskriget.

De föreslagna författningsändringarna är av två slag. Den större delen av dem består av skrivningar som stärker medborgarnas fri- och rättigheter och som förstärker lagstyret och rättsstaten. I en andra del föreslås, förutom inskränkningar i de militära domstolarnas befogenheter, viktiga förändringar i hur medlemmarna i Författningsdomstolen och det ämbetsverk som tillsätter domare och åklagare ska utses. Här ges presidenten kraftigt utvidgade befogenheter, till nackdel för parlamentet. Att presidenten i fortsättningen kommer att vara folkvald, istället för utnämnd av parlamentet, kompenserar bara till del detta demokratiska underskott. Att ändringsförslagen varken lyckas hantera vad som kan kallas den kurdiska frågan eller ett klargörande av medborgarskapets innebörd som rensar den från dess turkiskt etniska kopplingar, är andra brister.

Som inför de flesta folkomröstningar med två alternativ är även den turkiska väljarkåren i stort delad mitt itu. Folkomröstningen har fått karaktären av en förtroendeomröstning för den sittande majoritetsregeringen under premiärminister Recep Tayyip Erdoğan. Den nationalistiska oppositionen till höger och till vänster uppmanar sina väljare att rösta nej, men opinionsundersökningarna visar att det finns många anhängare till ett ja även i dessa partier. Det sannolika är att det blir en majoritet för ett ja till ändringspaketet. Det blir i så fall ett avgörande steg för Turkiet i processen mot ett frihetligare och öppnare samhällssystem. Ett ja kommer att anhängiggöra nödvändigheten att införa en helt civil författning som har gjort upp med militärstyret för tre decennier sedan. Skulle det ändå bli ett nej, försvinner inte behovet för Turkiet att göra upp med sin ”förmyndardemokrati”. Ingen stat som vill inräknas i skaran av öppna och demokratiska länder i Europa kan leva med en författning beställd av en militärjunta.

Thomas Gür/SvD

Se även Thomas Gürs intervju med statsvetaren och kolumnisten Sahin Alpay som förklarar hur AKP har reformerat och moderniserat Turkiet och hur anpassningen till EU har påverkat landet: http://www.axess.se/tv/player.aspx?id=197

Published in: on 5 september, 2010 at 02:22  Kommentera  
Tags: , , ,

Internationella al-Qudsdagen 2010

Published in: on 4 september, 2010 at 11:23  Kommentera  
Tags: , , , , ,