Stockholm får 6 nya moskéer

Stockholms muslimer är trångbodda. I länet finns bara två moskéer men nu planeras sex nya.

– Många vill gärna be i en riktig moské. Det är därför det kommer mycket folk, det är mer än 2000 människor och det är jätte trång. Folk ber till och med i korridorer och konferenssalar varje vecka. Det här är en stor säkerhetsrisk också, brandsäkerhet och sådant. Om det finns andra moskéer är det lättare för oss att undvika alla problem som kan uppstå på grund av att det kommer mycket folk, säger Mahmoud Khalfi.

Den här moskén och en moské i Fittja i Botkyrka är de två moskéer i länet som är byggda för sitt ändamål. Men sex till planeras nu i länet. I Stockholm är det Skärholmen, Rinkeby och Tensta som är på tal. Och så planeras moskéer i Haninge, Botkyrka o Nacka. De här sex är de som kommit lite längre än idéstadiet. För några har detaljplan beviljats och för några är bygglov på gång eller har just beviljats. Men det finns många andra lokaler som används som moskéer i dag. Källar- kontorslokaler, som på utsidan inte skvallrar om innehållet. Men det är mycket bättre med en sådan här riktig moské tycker Iptisam Jama, som bor i Rågsved men som brukar besöka den här moskén vid Medborgarplatsen. 

– I en sådan här moské träffar man ju folk från olika länder. Man umgås och man pratar och det är mer öppet och trevligt för alla. I en källarmoské är det lite trängre och det är oftast folk från samma länder där, säger Iptisam Jama.

Det blir inte samma mötesplats?

– Nej, det blir inte samma möte. Det blir mer att man kommer dit och ber och sedan kanske man går hem.

Mahmoud Khalfi säger att det är viktigt med en byggnad som är en riktig moské. För att muslimer i länet som hänvisas till små lokaler som inte är ändamålsenliga kan känna sig utanför i det svenska samhället. 

– Man känner sig utanför samhället i källarlokaler, bortglömd. Men moskén hjälper muslimer att integreras i samhället, att vara en riktig och aktiv del i det svenska samhället, säger Mahmoud Khalfi.

Två ändamålsenligt byggda moskéer finns nu i Stockholms län. En vid Medborgarplatsen på Södermalm i Stockholm och en i Fittja i Botkyrka kommun. Tre nya moskéer planeras i Stockholm stad; i Skärholmen, Rinkeby och Tensta. Beslut om moskéerna i Skärholmen och Rinkeby kommer toligen tas av stadsbyggnadsnämnden 2012. Moskén i Tensta har en markanvisning men ärendet är vilande och planarbetet i stadsbyggnadsnämnden har ännu inte påbörjats. Det beror bland annat på frågetecken kring finansieringen. I Fisksätra i Nacka planeras ett såkallat ”Guds hus”. Till det ska en moské byggas. Den ska vara sammankopplad, genom en ingladsad gång, till en kyrka som ska vara anpassad både för protestanter och katoliker. Kyrkan finns redan, men ska byggas om efter de nya behoven, med start i sommar. När moskébygget ska påbörjas är ännu inte klart. I Brandbergen i Haninge planeras ett kulturcentrum som i första hand riktar sig till muslimer, där finns en detaljplan för moskébyggnaden och ett tillhörande torn. I Eriksberg i Botkyrka beviljades nu i vår bygglov för ett såkallat allaktivitetshus för muslimer. Det ska bland annat innehålla en bönesal. Det finns ett flertal andra församlingar som har visat intresse för att bygga en moské, främst i Järvaområdet i Stockholm. Men i dagsläget är ingen av dessa i startgroparna utan de är fortfarande i diskussionsstadiet.

sverigesradio.se

Vi måste bekämpa hatet ihop

Allt för många människor har fördomar som utgör ett hot mot det öppna samhället. Vi vill nu gemensamt markera mot antisemitismen och islamofobin, skriver judiska och muslimska företrädare tillsammans med integrationsminister Erik Ullenhag.

Människor i Sverige som tydligt visar med sin klädsel, eller på annat sätt identifieras som muslimer eller judar, får räkna med att bli trakasserade. Det är slutsatsen vi tyvärr måste dra av de samtal vi har haft om antisemitism och islamofobi. Kvinnor som bär slöja får höra att de inte hör hemma i Sverige eller attackeras handgripligen. Journalisten Niklas Orrenius har i Sydsvenska dagbladet beskrivit hur muslimska kvinnor som visar sin religiösa tillhörighet misstänkliggörs, trakasseras och misshandlas. I Malmö har rabbinen Shneur Kesselman otaliga gånger mötts av spottloskor och glåpord. Allt fler judar väljer att inte bära synliga Davidstjärnor eller annat som visar deras judiska tillhörighet. Det handlar inte om enstaka incidenter, utan om en utbredd vardagsrasism. De flesta människor i Sverige har toleranta attityder. Samtidigt finns det för många människor som har fördomar mot dem som på något sätt avviker, fördomar som utgör ett hot mot det öppna samhället som vi eftersträvar. I en färsk undersökning av gymnasieungdomars attityder, utförd av Forum för levande historia, visade det sig att negativa attityder mot judar och muslimer existerar i hög grad också i dag. Det finns även en betydande andel ungdomar som har starkt negativa attityder mot romer. En annan undersökning, Integrationsbarometern, visade också för några år sedan bland annat ökade negativa attityder mot judar och muslimer. I Malmö blev antisemitismen tydligt manifesterad i samband med Davis Cup-matchen mellan Sverige och Israel och Israels militära operation på Gazaremsan för omkring två år sedan. Kritik mot Israels politik övergick i förföljelser av judar och svenska judar ställdes kollektivt ansvariga för vad Israels regering gör. På samma sätt kan många muslimer vittna om hårdnande attityder efter att Taimour Abdulwahab sprängde sig själv till döds i centrala Stockholm. Misstänkliggörande mot muslimer märks på gator och torg. Men också hela vägen in i Sveriges riksdag, där Sverigedemokrater kommenterade med ”Vad var det jag sa” och ”vi ska inte skuldbelägga en hel grupp. Varför inte?” Muslimer som grupp pekades ut som galna terrorister.

Vi får inte blunda för att en del av de hårda attityderna hänger ihop med olika konflikter i världen. Men det är lika orimligt att ställa svenska judar till svars för Israels politik som att ställa svenska muslimer till svars för vad en självbombare gör eller vad som händer i Iran. Vi måste förmå oss att skilja på dessa saker. Antisemitism och islamofobi drabbar generellt och får inte tillåtas och ännu mindre ursäktas med hänvisningar till andra företeelser. Det som händer är inget som är isolerat till Sverige. I hela Europa går populistiska och främlingsfientliga partier framåt. Att peka ut muslimer, judar eller romer som ansvariga för alla tänkbara samhällsproblem har blivit vardagsmat i flera länder i vår närhet. Det måste förhindras att man i Sverige slår in på den vägen. När en grupp pekats ut står nästa på tur. Och självklart finns det ett samband mellan vad som sägs i riksdagens talarstol och det som händer på Malmös gator. Accepterar vi att muslimer och judar beskrivs som problem blir förstås konsekvensen att en del människor går från ord till handling. Regeringen har de senaste månaderna haft samtal med företrädare för muslimska och judiska organisationer, ledare för olika institut, och forskare i ämnet. Vi har haft en öppen diskussion om islamofobi och antisemitism, och om vad regeringen bör göra. Regeringens avsikt är att förstärka arbetet mot all främlingsfientlighet och intolerans. Därför har regeringen givit i uppdrag till Forum för levande historia att kartlägga förekomsten av antisemitiska och islamofoba attityder, samt anledningar till dessa. Antisemitismen och islamofobin har gemensamma karaktärsdrag genom att detta hat hämtar sin näring ur konspirationsteorier om judiskt respektive muslimskt världsherravälde. Alla goda krafter har därför ett ansvar för att gemensamt bekämpa dessa hatets ideologier.

Vi som undertecknar detta tillsammans med integrationsministern är muslimer och judar, företrädare för organisationer, forskare och debattörer av judisk och muslimskt härkomst. Var och en av oss som skriver under upplever ett starkt behov att markera allvaret i situationen. Så vitt vi vet har ingen motsvarande gemensam artikel skrivits i Sverige tidigare. Vi alla är oavsett våra olikheter överens om att tolerans och öppenhet inte är förhandlingsbara. Vi tänker stå enade mot intoleransen i kampen mot hat och fördomar.

Erik Ullenhag
integrationsminister

Bejzat Becirov
Islamic Center i Malmö

Helena Benaouda
ordförande för Sveriges Muslimska Råd

Lena Posner-Körösi
ordförande för Judiska Centralrådet

Ingrid Lomfors
docent i historia

Lars Dencik
professor i socialpsykologi

Mohammad Fazlhashemi
professor i idéhistoria

regeringen.se

Jämtins förslag får stöd av Kielan

I samband med årets förstamajfirande föreslog Carin Jämtin att den nuvarande lagen om allmänna helgdagar ses över i en särskild utredning så att exempelvis även den muslimska högtiden Eid al-fitr kan inkluderas.

Ordföranden i Svensk islamisk samling Abd al Haqq Kielan jublar över förslaget från Carin Jämtin.

– Det skulle vara en oerhörd landvinning för oss, säger han och påpekar samtidigt att den viktigaste muslimska högtiden att få en röd dag på är offerhögtiden, avslutningen av pilgrimsfärden till Mecka som egentligen är en större högtid än avslutningen av ramadan. Men det är också de enda två högtiderna som han ser som nödvändiga helgdagar.

SSU har tidigare i år föreslagit att alla svenska helgdagar borde vara religionsneutrala, samt att varje anställd ska få ett antal lediga dagar att ta ut när han eller hon vill under året. Ungdomsförbundet vill alltså ta bort obligatorisk ledighet på religiösa helgdagar och ersätta dessa med ett antal flexibla semesterdagar.

Dagen,

Tro & politik

Svenska muslimer för fred och rättvisa belönas av kungen

Igår fick 12 ungdomar från den muslimska fredsrörelsen diplom av kungen. De kommer från bland annat Göteborg, Karlstad, Malmö, Stockholm och Uppsala.

– Vi är glada över att vi fått det här erkännandet. De som diplomerades för sina ledarkunskaper är samma personer som efter självmordsbombningen den 12:e december inom 24 timmar tog initiativ till den internationellt uppmärksammade manifestationen mot våld. De arbetar effektivt över hela landet för att bygga ett tryggare och rättvisare samhälle baserat på trygga ledare och medborgare, säger SMFR:s ordförande Yasir Khan.

muslimerforfred.org

Göteborgs interreligiösa råd kontrar med en gatufest

Den högerextrema gruppen ”Försvarskåren Sveriges Sjä­lv­­försvar”, som antas vara nybildade nätverket ”Swedish Defence League” har ansökt om demonstrationstillstånd utanför den nybyggda moskén i stadsdelen Hisingen 21 maj. Polisen befarar det värsta.
– När det handlar om sådana här infekterade ämnen visar ju tidigare erfarenheter att det kan det bli våldsamt.., säger Carl Björnerud, handläggare på Göteborgspolisens tillståndsgrupp.

Göteborgs interreligiösa råd med företrädare för bland andra muslimer, buddhister och ortodoxa har nu planer på en gatufest 20 maj, dagen före de planerade högerextrema demonstrationerna. Festen ska äga rum på gatan mellan moskén och Brämaregårdens kyrka.

Marika Palmdahl, stiftsadjunkt i Svenska kyrkan och sekreterare i Göteborgs interreligiösa råd är en av initiativtagarna. Hon har stora förhoppningar på att både stadsdelsnämnden och Göteborgs stad, liksom många organisationer, kommer ställa sig bakom gatufesten.
– Vi vill visa att Göteborg står enat mot smutskastningen av muslimer som dessa grupper ägnar sig åt. Därför gör vi något positivt i stället och har en fest, säger hon.

Kommunstyrelsens ordförande Anneli Hultén (s) har uttalat sitt stöd för festen. På onsdag hålls ett första planeringsmöte.

troochpolitik.se

Islamiskt aktivitetscenter ska motverka brott

Den 8 mars gav Botkyrka kommun bygglov till Islamiska Stiftelsen i Sverige, som i över 20 år har arbetat för att skapa ett allaktivitetshus i norra Botkyrka. Stiftelsen leds av Albybon Hamza Bal, som också är socialdemokratisk skolpolitiker.

Det finns flera moskéer i området, men inga lokaler där vi kan ha barn- och ungdomsverksamhet. Det finns stora problem med kriminalitet, narkotika och arbetslöset. Vi måste bidra och jobba med våra egna ungdomar, säger han.

Allaktivitetshuset kommer att rymma en bönelokal på 400 kvadratmeter, resten av de 2 800 kvadratmeterna blir klassrum, hobbyrum, bibliotek, kontor, matsal, datarum, sällskapsrum med mera. Verksamheten ska vara öppen för alla i området, berättar Hamza Bal.

Allaktivitetshuset i Alby blir betydligt större än den moské som planeras i Skärholmen.

Pengarna till bygget har beviljats av en rik muslim i Arabemiraten. Men gåvan är inte förknippad inte med några krav. Islamiska kulturcenterunionen som vi tillhör är en välkänd organisation som är helt emot fanatiska och extrema grupper, berättar Hamza Bal.

sodrasidan.se

Svenska kyrkan anställer imam

Othman Al-Tawalbeh är imam och har anställts av Sofia församling i Stockholm. Han ska delta i Fryshuskyrkans mångfaldsarbete.
– Att jag som är imam anställs av församlingen är positivt och speglar en öppenhet och vilja att människor av olika religion samarbetar i praktiken, säger Othman Al-Tawalbeh.

Othman Al-Tawalbeh har en om­­fattande utbildning som grund: sju års universitetsstudier till im­am i hemlandet Jordanien och en svensk högskoleexamen i freds- och konfliktforskning. Nu gör han paus i sina studier till magisterexamen i mänskliga rättigheter. Han kommer närmast från jobb vid studieförbundet Ibn Rushd och har tidigare varit integrationshandläggare i hemstaden Helsingborg. Vid sidan om jobbet predikar han regelbundet i flera moskéer i Skåne.

Fryshuskyrkan finns i Fryshuset, ett stort aktivitets­centrum för unga som ligger inom Sofia församlings gränser. Othman Al-Tawalbeh ser fram emot arbetet i Fryshuskyrkan.
– Genom Sofia församling och Fryshuset får jag möjlighet att förverkliga mina idéer och drömmar, säger han. Jag vill föra dialog om hur vi kan leva i fredlig samlevnad utan hat och hot, och se på varandra som medmänniskor, oavsett religion och andra skillnader.

Han hänvisar till Svenska kyrkans långa tradition av dialog, ”tillbaka till Nathan Söderblom”. I Fryshuskyrkan kommer Othman Al-Tawalbeh att starta samtalsgrupper, både för unga med muslimsk bakgrund och för and­ra. Det kommer också att hållas träffar i religionsdialog.

Du blir anställd av en kristen församling, hur ser du på det?
– Jag ser inga problem. Svenska kyrkan är en institution och fungerar som vilken arbetsgivare som helst.

Tror du att det medför några begränsningar för dig som muslim?
– Nej, vi har pratat om det. Mina arbetsuppgifter är tydliga och jag har fullt ansvar och frihet, i samarbete med Fryshuskyrkan och församlingen.

Maria Kjellsdotter Rydinger är präst i Sofia församling med placering i Fryshuskyrkan. Hon kom med idén att församlingen skulle anställa en imam. Enligt Maria Kjellsdotter Rydinger finns det en önskan och en öppenhet hos dem som jobbar i Fryshuset att en im­am finns där.
– Det är en multikulturell plats, därför är det ingen självklarhet att bara kyrkan finns där.

Varför ska just kyrkan anställa en imam?
– Kyrkan måste sträcka ut en hand och hjälpa goda krafter, och hjälpa unga hitta sig själva så att de inte hamnar i extremism. Sven­­ska kyrkan har fortfarande makt och pengar att göra det här, säger Maria Kjellsdotter Ryding­er.

Men hon understryker att församlingen också vinner på det: kyrkan och kristna kan inte växa förrän man förstår människor av annan religion och har kunskap om islam.

Hans Ulfvebrand, kyrkoherde i Sofia församling, understryker att anställningen av en imam inte är något hugskott, utan följden av ett mångårigt engagemang.
– Genom Fryshuset finns hela världen i Sofia församling varje dag, säger han. Vi vill arbeta där för mångfald, demokrati och fredlig samlevnad, och därför har detta vuxit fram organiskt.

Stockholms stift står bakom Fryshuskyrkan, och Hans Ulfve­brand har talat med biskop Eva Brunne om anställningen av en imam. Fryshuskyrkan stöds ock­så ekonomiskt av åtta andra församlingar. Men anställningen av imamen har Sofia församling beslutat om själv, och bekostar också på egen hand.
– Jag är stolt över mitt kyrkoråd, att man har förtroende för att pröva nya vägar, säger Hans Ulfvebrand. Det är viktigt för ett lutherskt samfund att vara en aktör i samhället. Vi har resurser, och då är det vår plikt som ett stort kristet samfund att motverka fördomar om religioner.

kyrkanstidning.com

Skärholmens moské

Efter fem år av förberedelser lägger nu Islamiska kulturföreningen fram ett färdigt planförslag för den nya moskén i Skärholmen.
– Det är den första moskén i Europa som byggs för alla i området, säger Fikret Tümtürk, föreningsordförande.

Med sina dubbla blå minareter, 32 meter över marken, och med sitt läge alldeles vid infarten till busstorget tar den nya moskén plats som Skärholmens nya landmärke. En slags port till området för den som kommer med bil.
– Den kommer att dra till sig besökare från hela Skandianavien. Ingen annan moské i Norden har dubbla minareter. Det blir fint, och bra reklam för Skärholmens centrum, säger Syed Mansur i Skärholmens islamiska kulturförening. Totalytan på 1 500 kvadratmeter, fördelat på tre plan, gör den betydligt större än moskén i Fittja. Som mest kommer 1 700 personer kunna be där samtidigt.

Men det verkligt unika med Skärholmens nya moské är inte storleken eller utseendet, utan den funktion som den är tänkt att ha i lokalsamhället. ”Ett levande allaktivtetshus för alla åldrar” heter det i kommunens planbeskrivning.
– I mitt huvud är den ett integrationsprojekt, en byggnad som gör hela samhället en tjänst. Alla medborgare ska kunna komma dit, ungdomar och pensionärer. Det blir den samlingspunkt som Skärholmen har saknat, säger Fikret Tümtürk, ordförande i Islamiska kulturföreningen.

Den halva av byggnaden som inte är bönelokal kommer att vara utrustad med café, gym och möteslokaler.
– Föreningar som behöver någonstans att ha möte eller att ha sitt kontor kan låna lokaler till självkostnadspris, säger Fikret Tümürk.

För honom är detta en gammal dröm, en idé som han började driva gentemot politikerna redan i mitten på 1990-talet.
– Jag kämpade då för att man skulle skapa ett allaktivitetshus i den gamla biografen Vågen, där alla nationaliteter skulle kunna mötas. Men det var ingen som nappade, berättar Fikret.

Att idén nu är på väg att förverkligas gör honom märkbart glad.
– Jag tror att folk känner sig tryggare i området om man lär känna varandra bättre. Det kan bidra till ett bättre rykte för stadsdelen.

Syed Mansur i kulturföreningen betonar att besökarna inte bara kommer till Skärholmen för att be.
– Det kommer att bli ett lyft för köpmännen också, menar han.

Hur finansieras moskén?
– I första hand ska vi samla in pengarna inom Sverige, men kanske även från andra länder i Europa. Vi har ännu inte räknat ut exakt vad det kommer att kosta, men det blir någonstans mellan 50 och 100 miljoner, säger Fikret Tümtürk.

sodrasidan.se

Muslimska församlingar brobyggare i integrationsarbetet

Moskéer har beskrivits som integrationsfällor; religiösa enklaver som isolerar nya svenskar från samhället. Men vilken roll spelar egentligen moskéer i Sverige? Med hjälp av bland annat den första statistiskt representativa studien av sådana församlingar i Europa har vi sökt besvara den frågan. Majoriteten av de mer än 100 församlingar som ingår i studien är inte moskéer i konventionell mening. Det handlar om ofta enkla bönelokaler, utan kupoler och minareter. En viktig skillnad mellan dessa bönelokaler och moskéer i muslimska länder handlar dock om funktion snarare än om arkitektur. Lokalerna är inte bara platser där troende samlas till bön utan också platser där omfattande sociala verksamheter organiseras.

Välgörenhetstraditionen är stark inom islam och i de muslimska församlingarnas sociala arbete översätts denna tradition. En fjärdedel av församlingarna bedriver aktiviteter som är speciellt riktade till personer som nyligen anlänt till Sverige och 20 procent erbjuder hjälp med tillfälligt boende till behövande. Hälften av församlingarna organiserar sjukhusbesök och 15 procent genomför regelbundna besök vid äldreboenden. En fjärdedel av församlingarna arbetar med individer intagna på fängelser och församlingar i storstäderna bedriver brotts- och drogförebyggande arbete, ibland i samarbete med polisen. Samverkan i socialt arbete inkluderar också andra aktörer; 20 procent av församlingarna samarbetar med socialtjänsten och kontakterna med lokala politiker är ofta god.

Öppenheten mot det omgivande samhället utmärker också det utåtriktade religiösa arbetet. Nästan alla församlingar, 98 procent, är öppna för icke-muslimer, hälften av församlingarna har informerat om islam i skolor och 35 procent deltar i olika former av ekumenisk dialog, bland annat med Svenska kyrkan.

Svenska muslimska församlingar är överlag, visar studien, långt ifrån integrationsfällor. De bygger sociala broar, många gånger i bostadsområden med begränsade resurser och där tilliten till det svenska samhällets institutioner ibland är låg, och de välkomnar samarbete med dessa institutioner då tillfälle bjuds.

..Islam är en förhållandevis decentraliserad religion och frånvaron av religiös hierarki blir tydligare i Europa än i länder där islam är en majoritetsreligion. Nittio procent av de studerade församlingarna tillhör de muslimska riksförbund som finns i Sverige. Men detta tycks vara ett delvis formellt arrangemang och i hög grad en följd av svenska myndigheters behov av att organisera kontakterna med muslimska organisationer. Församlingarna är autonoma och självstyrande. Till det kommer att församlingsarbetet primärt sker på obetald grund; endast 25 procent av församlingarna har t.ex. en anställd imam. Det handlar om lokala rörelser som i första hand är beroende av församlingsmedlemmar stöd och aktivitet.

Studierna i vårt projekt pekar på de viktiga insatser muslimska församlingar gör i integrationsarbetet. Frågan blir därmed vad vi icke-muslimer kan göra i gengäld? Den frågan besvaras bara delvis av vårt forskningsprojekt, men måste besvaras för att verklig integration, en i grund och botten ömsesidig förståelse och anpassning, skall bli möjlig.

Klas Borell
Professor i sociologi, Mittuniversitet Östersund

Arne Gerdner
Professor i socialt arbete, Mittuniversitetet Östersund

Published in: on 23 februari, 2011 at 12:09  Kommentera  
Tags: , , , , , , ,

Multikultibazar i Göteborg

Majoriteten i kommunstyrelsen stödjer att Göteborg får en mångkulturell basar, helst med centralt läge. Det är S, MP och V skrivit under en EFS-ansökan* för stöd till att en basar byggs, någonstans i Göteborg. Basaren ska vara en lokal, där stora och små företagare samsas under samma tak. Varorna kan vara allt från mat och kryddor till kläder, möbler och tjänster. Helst ska basaren också rymma kafé eller restaurang för att fungera som mötesplats.

Förebilder finns i många stora städer världen över. Det ska både vara gamla etablerade företag och nya företagare som kan hjälpa varandra. Nyinvandrade kan få hjälp av landsmän med längre erfarenhet av lagar och förordningar. I USA finns exempel, där även tull och skattemyndigheter är lokaliserade till basarer, varför de fungerar som utbildnings- och arbetsplatser. Basarprojektet kommer därmed kunna erbjuda människor utanför arbetsmarknaden en möjlighet att starta eget.

Om ansökan blir beviljad betyder det att kommunen går in och samarbetar med migrationsverket, arbetsförmedlingen och socialtjänsten. Kostnaden för att bygga en ny basar beräknas till sex till åtta miljoner kronor, varav kommunen måste betala hälften. En plats som nämnts i basardiskussionen är vagnhallen vid Svingeln. Den har tillräcklig takhöjd:

*Ansökan till EFS-rådet: Svenska ESF-rådet är en statlig myndighet under Arbetsmarknadsdepartementet med uppgift att förvalta socialfonden och integrationsfonden. Den första stöder projekt som främjar kompetensutveckling och motverkar utanförskap. Den andra syftar till att förbättra systemen för mottagning och integration av tredjelands-medborgare i Sverige, det vill säga medborgare från länder utanför EU.

GP