Muslimsk kulturförening bygger ut

Kulturföreningen Salsabil utökar sin verksamhet på Scheelegatan i industriområdet Emilstorp (Rosengård, Malmö). Stadsbyggnadsnämnden godkänner ombyggnad och utökning av föreningens lokaler i en tidigare industrilokal. Utbyggnaden ska betalas av fastighetsägaren Abdos.

En granne har protesterat mot utökningen, eftersom han menar att parkeringsplatserna inte kommer att räcka till i samband med fredagsbönen. Kritiken avfärdas av kommunens experter, som anser att trafiksituationen inte påverkas nämnvärt. Den sunnimuslimska kulturföreningen är också aktiv i bygget av ett nytt stort aktivitetscenter vid Danska vägen i Håkanstorp.

sydsvenskan.se

Annonser

Multikultibazar i Malmö


Andreas Konstantinides (S) letar efter lämpliga lokaler för de långtgångna planerna på en bazar i Malmö. Liknande planer har redan realiserats i många europeiska länder med positiva resultat. De förväntade entreprenörerna är utlandsfödda, en grupp som har svårt att finna arbete i Sverige. Bazarprojektet har redan fått politikernas välsignelse att söka pengar från Europeiska socialfonden och Andreas sitter redan i samtal med lämpliga fastighetsägare. Intresset från de fokusgrupper Malmö stad pratat med är överväldigande.
– Det är så många som vill vara med att det är överväldigande, nästan för många, säger han.

Danmark, Norge och Holland är länder som redan har bazarer av den sort som Malmö nu planerar. Resultaten är positiva. Bazar Vest i Århus startade 1996 och har i dag över 100 butiker. Det privata byggföretaget som vågade satsa på verksamheten har redan hunnit bygga ytterligare en Bazar i Odense. Till skillnad från Århus satsade man från Odense kommun på en centralt belägen plats. En medveten strategi för att skapa naturliga mötesplatser och bättre integrera människor med varandra. Just nu letar man lämpliga sådana platser även i Malmö, minst 2000 kvadratmeter behöver man.

Bazarkonceptet är enligt den förstudie som Malmö stad tagit fram värdebaserad: inklusion, tolerans mångfald och närproducerat ska styra. I bazaren planeras också en scen där det mångkulturella ska få utrymme.
– Där ska svensk folkmusik samsas med Afghansk. Det kommer bli en stor turistattraktion, säger Konstantinides.

Skånska Dagbladet

Published in: on 5 februari, 2011 at 01:05  Kommentera  
Tags: , , , ,

Ateismens död, berättelsen om vårt nya Sverige

För ett tag sedan talade jag med kyrkoherden i Västra Skrävlinge församling* i Malmö. En plats som är mera känd under namnet Rosengård. Kyrkoherden berättade om hur hon blev uppringd av skolan som sagt att de hade ett krisläge i en klass och att någon från församlingen var tvungen att komma. Väl på plats möttes prästen av en klass i upplösningstillstånd. Vad hade hänt? Den vikarierande läraren hade sagt att han inte trodde på Gud. Eleverna förstod ingenting och var mycket upprörda, läraren var alltså varken kristen, jude eller muslim? Han var… ingenting… en omöjlig tanke! Prästen fick försöka lugna eleverna och försökte förklara att det faktiskt finns människor som inte tror på Gud.

Denna händelse bekräftar ett faktum som redan inträffat, ateismen håller på att dö. Den har ingen plats eller framtid i ett mångkulturellt och mångreligiöst samhälle, utan den har förlorat mycket av sin legitimitet i en kultur som numera betonar respekten för kulturell mångfald. Ateismens problem har med dess tillkomst att göra, för när den stod på sin höjdpunkt under 1950-talet var den i hög grad en produkt av, och något som riktade sig till ett enhetssamhälle. Ett samhälle som hade få med utländsk bakgrund, ett samhälle där det fanns en kyrka och en religion. Det var med ett totalitärt anspråk både på det offentliga och privata som man fastslog: religion ska inte få finnas utan bekämpas eller som Olof Lagercrantz ville ”rensa ut det döda och förlegade som hämmar utvecklingen”. Men som alla totalitära ismer under 1900-talet har ateismen i dag tappat sin relevans. De i dag verksamma ateisterna är ganska högljudda men få och har inte insett att de i hög grad utgör ett hinder för den kulturella förnyelse som vårt samhälle så väl behöver. Likaså skiljer de sällan i sin retorik på om vad de vill uppnå: ett sekulärt samhälle eller ett sekulariserat samhälle. Skillnaden är ganska stor för den troende. Ett sekulärt samhälle lever vi redan i då vi inte längre har en statskyrka men att verka för en sekularisering, ett bortträngande av religionen är något som endast totalitära ideologier ängnar sig åt. Det moderna projektet tänkte att framsteg, vetenskap och välfärd skulle utrota religionens vidskepelse. Vi ser hur fel detta var. I vårt nuvarande samhälle spelar religionen en allt större roll. Aldrig förr har det funnits så många kyrkor och samfund i vårt land som nu. Det finns i dag i vårt samhälle och hos människor en öppenhet och nyfikenhet på tron och dess liv vilket man som präst möter varje dag. Det postmoderna samhället föder snarare en positiv längtan efter religion. Många har upplevt att det moderna projektet inte skapade den lycka det påstod och att det välordnade och trygga samhället inte lyckades att skapa en djupare mening för våra liv. Den andra insikten för den postmoderna människan är att även vetenskapen har förlorat sin legitimitet. Vetenskap är inte per definition något gott och kunskap och bildning är inte något som håller ondskan stången eller det moraliska moraset borta, vilket andra världskriget så tydligt visade.

Den erfarenhet som vi i stället kan samlas kring i dag är att religionen hör vårt postmoderna samhälle och det nya Sverige till, vilket berättelsen från Rosengård bekräftar. Religionen erbjuder ett universellt språk i en globaliserad värld och kan i sina positiva delar i mycket vara en mötesplats för oss som människor. För det är just när vi tar våra inre frågor på allvar som vi verkligen upptäcker hur lika vi är vår nästa. Det är i sökandet i våra egna kristna rötter och traditioner vi också kan finna gemensamma nämnare med våra muslimska grannar. Men också vad som skiljer oss åt. Olikheter är inget hotfullt vänner emellan, utan snarare något som berikar gemenskapen. Religionen ger oss en gemensam värdegrund att stå på och hjälper oss att möta varandra med respekt. För den religiösa människan är livet inte något att ta för givet utan som givet av Gud. En gåva där vi som människor är skapade till Guds avbild och därför värda att respekteras och älskas. Vi uppmanas att ta hand om varandra, de svaga , sjuka, änkan och invandraren. Jorden är inte en plats som vi kan utöva rovdrift på utan vi är bara förvaltare och en dag får vi också stå till svars för våra handlingar. Den grunden kan vara början på berättelsen om vårt nya Sverige, en berättelse som vi alla kan vara med att skapa och bidra till. En berättelse som ger oss ett språk och en framtidsvision med en möjlighet till samexistens oavsett tro, även om man inte förstår att det ibland kan finnas människor som inte tror på Gud.

Jerker Schmidt/VT

*I territorialförsamlingen Västra Skrävlinge bor det enligt Svenska kyrkan 6500 barn, varav majoriteten är muslimer men det finns också många kristna.

Published in: on 25 september, 2010 at 12:03  Kommentera  
Tags: , , , , , , , , , ,

Bygg en moské baby bygg gärna tre baby

Under Ramadan är fredagsbönen välbesökt och moderaternas kampanjarbetare fick många uppmuntrande kommentarer och trevliga samtal utanför Malmö moské.

Published in: on 29 augusti, 2010 at 12:13  Kommentera  
Tags: , , , , ,

Nytt islamiskt center på gång

MALMÖ. Det islamiska trossamfundet i Skandinavien bildades 2003. Sedan dess har man arbetat för att få köpa mark av kommunen och redan för några år sedan fick man löfte av kommunen att köpa mark för 3,3 miljoner kronor vid Danska Vägen i Håkanstorp. I juni gick köpet igenom och samfundet har tre år på sig att bygga ett aktivitetscenter.

Samfundets idé för verksamheten är att bygga ett aktivitetscenter där man på ett bättre sätt bygger upp relationer mellan ungdomar och mellan familjer i Malmö med fokus på Rosengård. Byggprojektet föreslås kunna rymma gymnastiksal, simhall, studeranderum, lekrum för små barn, samlingssal med servering, administrationsrum, bönsal och farvälrum. Byggnaderna för centret blir upp till två till tre våningar höga. En betydande del av centret ska bli bönesal. Enligt de skisser som trossamfundet lämnat in till stadsbyggnadskontoret är nästan hälften av den 2 500 kvadratmeter stora byggnaden tänkt som bönesal i två plan för 1 500 personer. Bottenvåningen blir för männen, den övre för kvinnorna.  

Enligt såväl imam Saeed Azam och verksamhetschefen för studieförbundet Ibn Rushd i södra Sverige, Othman Al Tawalbeh är det kulturföreningen Salsabil som ska flytta in.

– Den sunnimuslimska föreningen Salsabil i Malmö ligger bakom det muslimska centret, säger Othman Al Tawalbeh.

Salsabil har just nu sin bas i en källare på Scheelegatan. Trossamfundet ska fungera som en paraplyorganisation för andra föreningar som vill använda det nya centret.

Anders Rubin (S) byggkommunalråd i Malmö säger att det är betrodda personer från olika föreningar i Rosengård som har varit i kontakt med kommunen om bygget och avfärdar bilden om ”tvivelaktiga kopplingar” till danska islamister som Sverigedemokraterna spred i söndags.

– De som kontaktat oss är de som har verksamhet ute i Rosengård och som vi känner till sedan tidigare, säger han. Men vi är inte Säpo. Makedonskortodoxa kyrkan ligger precis bredvid och det är en kyrka, det här är ett center och där var det inte samma diskussion när det byggdes. Den här diskussionen är lite småtrist, det som jag upplever som islamofobiskt, säger han.

Expressen, SvD, malmo.se