Vi måste bekämpa hatet ihop

Allt för många människor har fördomar som utgör ett hot mot det öppna samhället. Vi vill nu gemensamt markera mot antisemitismen och islamofobin, skriver judiska och muslimska företrädare tillsammans med integrationsminister Erik Ullenhag.

Människor i Sverige som tydligt visar med sin klädsel, eller på annat sätt identifieras som muslimer eller judar, får räkna med att bli trakasserade. Det är slutsatsen vi tyvärr måste dra av de samtal vi har haft om antisemitism och islamofobi. Kvinnor som bär slöja får höra att de inte hör hemma i Sverige eller attackeras handgripligen. Journalisten Niklas Orrenius har i Sydsvenska dagbladet beskrivit hur muslimska kvinnor som visar sin religiösa tillhörighet misstänkliggörs, trakasseras och misshandlas. I Malmö har rabbinen Shneur Kesselman otaliga gånger mötts av spottloskor och glåpord. Allt fler judar väljer att inte bära synliga Davidstjärnor eller annat som visar deras judiska tillhörighet. Det handlar inte om enstaka incidenter, utan om en utbredd vardagsrasism. De flesta människor i Sverige har toleranta attityder. Samtidigt finns det för många människor som har fördomar mot dem som på något sätt avviker, fördomar som utgör ett hot mot det öppna samhället som vi eftersträvar. I en färsk undersökning av gymnasieungdomars attityder, utförd av Forum för levande historia, visade det sig att negativa attityder mot judar och muslimer existerar i hög grad också i dag. Det finns även en betydande andel ungdomar som har starkt negativa attityder mot romer. En annan undersökning, Integrationsbarometern, visade också för några år sedan bland annat ökade negativa attityder mot judar och muslimer. I Malmö blev antisemitismen tydligt manifesterad i samband med Davis Cup-matchen mellan Sverige och Israel och Israels militära operation på Gazaremsan för omkring två år sedan. Kritik mot Israels politik övergick i förföljelser av judar och svenska judar ställdes kollektivt ansvariga för vad Israels regering gör. På samma sätt kan många muslimer vittna om hårdnande attityder efter att Taimour Abdulwahab sprängde sig själv till döds i centrala Stockholm. Misstänkliggörande mot muslimer märks på gator och torg. Men också hela vägen in i Sveriges riksdag, där Sverigedemokrater kommenterade med ”Vad var det jag sa” och ”vi ska inte skuldbelägga en hel grupp. Varför inte?” Muslimer som grupp pekades ut som galna terrorister.

Vi får inte blunda för att en del av de hårda attityderna hänger ihop med olika konflikter i världen. Men det är lika orimligt att ställa svenska judar till svars för Israels politik som att ställa svenska muslimer till svars för vad en självbombare gör eller vad som händer i Iran. Vi måste förmå oss att skilja på dessa saker. Antisemitism och islamofobi drabbar generellt och får inte tillåtas och ännu mindre ursäktas med hänvisningar till andra företeelser. Det som händer är inget som är isolerat till Sverige. I hela Europa går populistiska och främlingsfientliga partier framåt. Att peka ut muslimer, judar eller romer som ansvariga för alla tänkbara samhällsproblem har blivit vardagsmat i flera länder i vår närhet. Det måste förhindras att man i Sverige slår in på den vägen. När en grupp pekats ut står nästa på tur. Och självklart finns det ett samband mellan vad som sägs i riksdagens talarstol och det som händer på Malmös gator. Accepterar vi att muslimer och judar beskrivs som problem blir förstås konsekvensen att en del människor går från ord till handling. Regeringen har de senaste månaderna haft samtal med företrädare för muslimska och judiska organisationer, ledare för olika institut, och forskare i ämnet. Vi har haft en öppen diskussion om islamofobi och antisemitism, och om vad regeringen bör göra. Regeringens avsikt är att förstärka arbetet mot all främlingsfientlighet och intolerans. Därför har regeringen givit i uppdrag till Forum för levande historia att kartlägga förekomsten av antisemitiska och islamofoba attityder, samt anledningar till dessa. Antisemitismen och islamofobin har gemensamma karaktärsdrag genom att detta hat hämtar sin näring ur konspirationsteorier om judiskt respektive muslimskt världsherravälde. Alla goda krafter har därför ett ansvar för att gemensamt bekämpa dessa hatets ideologier.

Vi som undertecknar detta tillsammans med integrationsministern är muslimer och judar, företrädare för organisationer, forskare och debattörer av judisk och muslimskt härkomst. Var och en av oss som skriver under upplever ett starkt behov att markera allvaret i situationen. Så vitt vi vet har ingen motsvarande gemensam artikel skrivits i Sverige tidigare. Vi alla är oavsett våra olikheter överens om att tolerans och öppenhet inte är förhandlingsbara. Vi tänker stå enade mot intoleransen i kampen mot hat och fördomar.

Erik Ullenhag
integrationsminister

Bejzat Becirov
Islamic Center i Malmö

Helena Benaouda
ordförande för Sveriges Muslimska Råd

Lena Posner-Körösi
ordförande för Judiska Centralrådet

Ingrid Lomfors
docent i historia

Lars Dencik
professor i socialpsykologi

Mohammad Fazlhashemi
professor i idéhistoria

regeringen.se

Muslimsk högtid kan bli svensk helgdag

Sverige behöver en muslimsk helgdag. Det anser Socialdemokraternas partisekreterare Carin Jämtin, som föreslår att de svenska helgdagarna ses över i en särskild utredning.

Nästan alla våra helgdagar, förutom midsommar och första maj, är religiöst kristet betingade. Sverige är i dag ett multikulturellt samhälle, och det är verkligen värt att titta på hur man kan göra.. Man kan fundera över om inte eid, muslimernas julafton, borde vara en helgdag. Eftersom Sverige är heterogent borde helgdagarna faktiskt spegla någon slags känsla av att vi är olika. Det gör de inte i dag.

Eid al-fitr – eller kort och gott eid – är den årliga högtid som avslutar den muslimska fastemånaden ramadan. Firandet pågår i tre eller fyra dagar, och den första dagen är viktigast. Eid, som betyder ”en återkommande lycka eller festglädje”, är i grunden en religiös högtid, men firas även av muslimer som inte är aktivt troende, och av stora delar av befolkningen som helhet i länder och regioner där islam är majoritetsreligion. Troligen skulle ett sådant beslut innebära att någon av de nuvarande helgdagarna tas bort. Carin Jämtin tror inte att det är möjligt att ha fler röda dagar än vad vi har i dag.

Lagen om allmänna helgdagar ändrades senast 2005, efter en intensiv politisk debatt. Då blev nationaldagen, den sjätte juni, en ny helgdag. Samtidigt förvandlades annandag pingst från röd dag till en vanlig måndag.

SVD

Svenska muslimer för fred och rättvisa belönas av kungen

Igår fick 12 ungdomar från den muslimska fredsrörelsen diplom av kungen. De kommer från bland annat Göteborg, Karlstad, Malmö, Stockholm och Uppsala.

– Vi är glada över att vi fått det här erkännandet. De som diplomerades för sina ledarkunskaper är samma personer som efter självmordsbombningen den 12:e december inom 24 timmar tog initiativ till den internationellt uppmärksammade manifestationen mot våld. De arbetar effektivt över hela landet för att bygga ett tryggare och rättvisare samhälle baserat på trygga ledare och medborgare, säger SMFR:s ordförande Yasir Khan.

muslimerforfred.org

Böneutropsintifada

Precis som kyrkornas klockor ringer måste moskéers minareter få ropa. Annars blir religionsfriheten i Sverige en chimär.

Cecilia Wigström, riksdagsledamot (FP)

Muslimska församlingar brobyggare i integrationsarbetet

Moskéer har beskrivits som integrationsfällor; religiösa enklaver som isolerar nya svenskar från samhället. Men vilken roll spelar egentligen moskéer i Sverige? Med hjälp av bland annat den första statistiskt representativa studien av sådana församlingar i Europa har vi sökt besvara den frågan. Majoriteten av de mer än 100 församlingar som ingår i studien är inte moskéer i konventionell mening. Det handlar om ofta enkla bönelokaler, utan kupoler och minareter. En viktig skillnad mellan dessa bönelokaler och moskéer i muslimska länder handlar dock om funktion snarare än om arkitektur. Lokalerna är inte bara platser där troende samlas till bön utan också platser där omfattande sociala verksamheter organiseras.

Välgörenhetstraditionen är stark inom islam och i de muslimska församlingarnas sociala arbete översätts denna tradition. En fjärdedel av församlingarna bedriver aktiviteter som är speciellt riktade till personer som nyligen anlänt till Sverige och 20 procent erbjuder hjälp med tillfälligt boende till behövande. Hälften av församlingarna organiserar sjukhusbesök och 15 procent genomför regelbundna besök vid äldreboenden. En fjärdedel av församlingarna arbetar med individer intagna på fängelser och församlingar i storstäderna bedriver brotts- och drogförebyggande arbete, ibland i samarbete med polisen. Samverkan i socialt arbete inkluderar också andra aktörer; 20 procent av församlingarna samarbetar med socialtjänsten och kontakterna med lokala politiker är ofta god.

Öppenheten mot det omgivande samhället utmärker också det utåtriktade religiösa arbetet. Nästan alla församlingar, 98 procent, är öppna för icke-muslimer, hälften av församlingarna har informerat om islam i skolor och 35 procent deltar i olika former av ekumenisk dialog, bland annat med Svenska kyrkan.

Svenska muslimska församlingar är överlag, visar studien, långt ifrån integrationsfällor. De bygger sociala broar, många gånger i bostadsområden med begränsade resurser och där tilliten till det svenska samhällets institutioner ibland är låg, och de välkomnar samarbete med dessa institutioner då tillfälle bjuds.

..Islam är en förhållandevis decentraliserad religion och frånvaron av religiös hierarki blir tydligare i Europa än i länder där islam är en majoritetsreligion. Nittio procent av de studerade församlingarna tillhör de muslimska riksförbund som finns i Sverige. Men detta tycks vara ett delvis formellt arrangemang och i hög grad en följd av svenska myndigheters behov av att organisera kontakterna med muslimska organisationer. Församlingarna är autonoma och självstyrande. Till det kommer att församlingsarbetet primärt sker på obetald grund; endast 25 procent av församlingarna har t.ex. en anställd imam. Det handlar om lokala rörelser som i första hand är beroende av församlingsmedlemmar stöd och aktivitet.

Studierna i vårt projekt pekar på de viktiga insatser muslimska församlingar gör i integrationsarbetet. Frågan blir därmed vad vi icke-muslimer kan göra i gengäld? Den frågan besvaras bara delvis av vårt forskningsprojekt, men måste besvaras för att verklig integration, en i grund och botten ömsesidig förståelse och anpassning, skall bli möjlig.

Klas Borell
Professor i sociologi, Mittuniversitet Östersund

Arne Gerdner
Professor i socialt arbete, Mittuniversitetet Östersund

Published in: on 23 februari, 2011 at 12:09  Kommentera  
Tags: , , , , , , ,

Multikultibazar i Malmö


Andreas Konstantinides (S) letar efter lämpliga lokaler för de långtgångna planerna på en bazar i Malmö. Liknande planer har redan realiserats i många europeiska länder med positiva resultat. De förväntade entreprenörerna är utlandsfödda, en grupp som har svårt att finna arbete i Sverige. Bazarprojektet har redan fått politikernas välsignelse att söka pengar från Europeiska socialfonden och Andreas sitter redan i samtal med lämpliga fastighetsägare. Intresset från de fokusgrupper Malmö stad pratat med är överväldigande.
– Det är så många som vill vara med att det är överväldigande, nästan för många, säger han.

Danmark, Norge och Holland är länder som redan har bazarer av den sort som Malmö nu planerar. Resultaten är positiva. Bazar Vest i Århus startade 1996 och har i dag över 100 butiker. Det privata byggföretaget som vågade satsa på verksamheten har redan hunnit bygga ytterligare en Bazar i Odense. Till skillnad från Århus satsade man från Odense kommun på en centralt belägen plats. En medveten strategi för att skapa naturliga mötesplatser och bättre integrera människor med varandra. Just nu letar man lämpliga sådana platser även i Malmö, minst 2000 kvadratmeter behöver man.

Bazarkonceptet är enligt den förstudie som Malmö stad tagit fram värdebaserad: inklusion, tolerans mångfald och närproducerat ska styra. I bazaren planeras också en scen där det mångkulturella ska få utrymme.
– Där ska svensk folkmusik samsas med Afghansk. Det kommer bli en stor turistattraktion, säger Konstantinides.

Skånska Dagbladet

Published in: on 5 februari, 2011 at 01:05  Kommentera  
Tags: , , , ,

SSU föreslår fler flexibla semesterdagar

SSU i Stockholms län föreslår i en ny mångfaldsplan att alla svenska helgdagar borde vara religionsneutrala, samt att varje anställd ska få ett antal lediga dagar att ta ut när han eller hon vill under året. De vill alltså ta bort obligatorisk ledighet på religiösa helgdagar och ersätta dessa med ett antal flexibla semesterdagar.

Tro & politik

Fler tyska universitet startar imamutbildning

Tyskland kommer från och med nästa år att erbjuda imamutbildningar vid tre statliga universitet. Tanken är att göra imamerna till vägvisare i integrationsprocessen. Vid universitetet i staden Osnabrück påbörjades redan förra veckan ett pilotprojekt och antalet sökande översteg vida antalet platser. 90 studenter sökte till de 15 platserna, så de ansvariga för utbildningen utökade antalet platser till 30. Bland dem som till slut kom in finns män och kvinnor från bland annat Turkiet och Bosnien.

Men det är inte bara intresset för utbildningen som är stort utan också behovet. De flesta utbildade imamer i Tyskland är utskickade från den turkiska staten på fyraåriga kontrakt, de kan då mindre tyska och mindre om sitt tillfälliga hemland än vad församlingsmedlemmarna kan. Därmed har de svårt att göra hela sitt jobb, för imamer leder inte bara böner, de ger också vägledning i allt från äktenskapliga tvister till val av utbildning.

Aygül Özkan, integrationsminister i delstaten Niedersachsen, sa att utbildningen av imamer är avgörande för muslimers integration i Tyskland. Förhoppningen är också att de tyskutbildade imamerna ska predika en islam som är förenlig med demokrati och jämställdhet och att de ska avstyra från extremism.

SR

Islam och Politik en succé i valstugorna

Broderskapsrörelsens valtidning Islam och Politik får högsta betyg av Lovisa Arvidsson, organisationsombudsman för SSU.

– Folk frågade efter Islam och Politik, vi såg folk på stan som verkligen läste tidningen. Tyvärr skräpar ju de flesta valmaterial bara ner annars. Eftersom tidningen riktar sig till en stor grupp väljare som vi vill nå, där valdeltagandet är lågt, men som verkligen tjänar på vår politik är det extra kul, säger hon.

Islam och Politik gjordes av broderskapsrörelsens muslimska nätverk och riktar sig till muslimer. Tidningen kom ut i samband med Ramadan. SSU använde Islam och Politik som material i ”Storstadsprojektet” som pågått sedan februari i år. Syftet är att öka valdeltagandet i förorterna. SSU beställde 20 000 tidningar som främst delats ut i Stockholm, Göteborg, Malmö och Uppsala. Islam och Politik har lagts ut i moskéer och använts vid dörrknackningar.

– Tidningen är jättebra som samtalsöppnare, det märktes tydligt att intresset är stort, eftersom många diskuterade innehållet när vi besökte moskéer under valrörelsen.

Totalt beställdes 50 000 exemplar av Islam och Politik. Den gick även som bilaga till tidningen Broderskap före valet och delades ut av arbetarekommunerna. Att tidningen blev så populär tror Lovisa Arvidsson beror på att det handlar om att problematiken ses ur ett annat perspektiv än i de vanliga medierna.

– Islam och politik har varit oumbärlig när det gäller att lyfta fram att det är helt avgörande för Sveriges framtid att vi för dialog i hela samhället och ökar temperaturen på debatten.

Hon säger att det handlar om sociala och ekonomiska aspekter. Till exempel att upploppen i Gottsunda och Rosengård är ett resultat av ungdomars maktlöshet.

– Deras frustration är en fråga för hela samhället, säger Lovisa Arvidsson.

SSUs storstadsprojekt fortsätter, liksom fortsatt samarbete med broderskapsrörelsens muslimska nätverk.

tidningenbroderskap.se

Ännu ett avhopp från SD

Sverigedemokraterna saknar representanter i 52 kommuner och har dessutom ont om ersättare. Eric Gerhardsson, SD-kandidat i Gällivare, har nu valt att lämna partiet vilket ger ytterligare en tom stol. Och de väntas bli fler.

– Min kristna tro är det viktigaste i mitt liv och jag måste få frid i sinnet och samvetet, säger han.

Eric Gerhardsson stod på SD:s valsedel och fick en plats i Gällivare kommunfullmäktige. Men efter att ha fördjupat sig i partiprogrammet konstaterar han att partiets åsikter inte överensstämmer med hans egna så nu har han hoppat av.

– Jag har nu fördjupat mig i Sverigedemokraternas partiprogram och tyvärr får jag göra mina väljare besvikna. Jag kan inte ställa upp. SD är emot människor som kommer från andra länder men det finns ju fina människor även där, precis som i Sverige i övrigt. Man ska behandla människor som människor, oavsett hudfärg eller åsikt. Jag tycker inte att man ska behandla invandrarna på det sättet, med hot, och jag gillar inte att man ska utvisa barn och splittra familjer. Man måste ha ett underlag innan man gör någonting. Man kan inte bara utvisa människor till ovisshet. Det är inte mänskligt, förklarar Gerhardsson.

Eric Gerhardsson säger att hans kristna tro är det viktigaste i hans liv. Han har alltid varit en sökare och trodde att Sverigedemokraterna var det rätta partiet.

– Folk ute på stan har uppmanat mig att gå in i politiken och jag trodde att SD var partiet för mig. Allt gick så fort. Nu vet jag bättre. Jag är absolut ingen rasist och jag tycker att alla människor har lika värde, säger han.

Han är kritisk mot invandringspolitiken i Sverige och detta var en orsak till att SD framstod som ett alternativ.

– Om vi tar in invandrare måste vi se till att de har jobb och bostäder. Sju personer i en etta är omänskligt. Många är högutbildade, men heter man Muhammed får man inget jobb. Vi har ungdomar som väntar på bostad och jobb. Hur ska vi lösa det?

Men han kan inte ställa upp på SD:s politik att minska invandringen till ett minimum och stoppa anhöriginvandring.

– Nej, man kan inte splittra familjer och släktingar. Jag tycker inte heller att man ska skicka ut flyktingar till ett ovisst öde, kanske döden, vilket görs i dag. Flyktingarna är mina vänner, säger han.

Han föreslår att politiker, Migrationsverket och allmänhet samlas till ett möte för att minska de motsättningar som finns i samhället.
När han värvades till SD skedde det i all hast och var väl inte alldeles genomtänkt. När han mött reaktioner i samhället blev han bestört.

– Jag har fått ett väldigt dåligt bemötande. En socialdemokrat ville inte ta mig i handen och sa att det är risk att man får smutsiga händer, säger han.

Med tanke på att SD har rötter i nynazismen, SD bildades 1988 av personer från Nordiska rikspartiet, BSS (Bevara Sverige Svenskt och Sverigepartiet), vill han offentligen ta avstånd från allt vad rasism och nazism innebär. Att peka ut muslimer som roten till mycket ont i samhället, är att leka med elden, anser han. Han berättar att han själv känt ett utanförskap i samhället. Under sex år var han arbetslös.

– Jag kände bitterhet, nästan hat mot samhället. Jag mådde jättedåligt och var på gränsen till självmord. Det är mycket lidande i arbetslöshet och där tror jag att alla partier måste göra något radikalt för att skapa jobb och sysselsättning.

Ännu en orsak till att han väljer att kliva av, är en artikel i Norrländska Socialdemokraten, där det framkommer att många ungdomar i Gällivare röstar på SD.

– Jag kan inte leda ungdomarna in i detta. Jag tycker att SD har en aggressiv attityd mot invandrare. Det var det som gjorde att jag inte kunde fortsätta. Under ytan finns det en aggressivitet, förklarar Gerhardsson.

Hur kom det sig att du engagerade dig politiskt?

– Jag hade varit arbetslös väldigt länge och levde i en ganska djup depression och kände mycket frustration. Det var väl anledningen att jag sökte mig dit, att få en öppen kanal för min hopplöshet. Jag ändrade mig sedan eftersom jag har också en kristen tro och det gick inte ihop. Jag hamnade i en själskonflikt. Det var anledningen.

Gerhardsson är sannolikt den första SD-kandidaten som fick plats i kommunfullmäktige att hoppa av. Högst troligt är att han inte blir den sista; avhopp inom SD är betydligt vanligare än inom andra partier. SvD presenterade på torsdagen en genomgång som visar att SD saknar ersättare i 51 kommuner. Utöver de 52 där de inte har någon representant alls. Efter valet 2006 fanns 14 platser i kommunfullmäktige runt om i landet som Sverigedemokraterna inte lyckades tillsätta. Fyra år senare var de tomma stolarna hela 56 stycken till följd av avhoppade SD-politiker.

DN, GP, NSD.

Läs även intervjun med avhopparen Staffan Gising som var SD:s toppkandidat i Mariestad men som strax före valet lämnade partiet i protest mot sionisternas dominans och hjärntvätt av unga svenskar.