Damir Nikšić på Tegen 2

Inuti varje idealbild finns en fiende­bild. Den bosniske konstnären Damir Niksic vet och slår snillrikt ihop hat och dyrkan. I sina foto-, film- och musikmontage på Tegen 2 låter han sitt eget ordinära ansikte förvandlas till Europas och samtidens mest inbitna projektioner. Där blandas fantasierna om den manlige muslimen, kommunisten och konstnären i samma skenheliga gestalt med ansat skägg, djävulshorn i den släta pannan och svart basker på huvudet. Intill intar Damir Niksic rollen som den kosmopolitiske filosofen med skärskådande blick, tweedkavaj och sluten mun. Med en påsydd stjärna gör han sig till jude. Med ordet muslim inskrivet i stjärnan gör han också sig själv till en förföljd. Så ser jag att stjärnan inte har sex, utan åtta uddar. Oktagonens två kvadrater, symbolen för motsatsernas förening. Med sorg, sång och bitande humor visar Damir Niksic hur tillskrivningar både stämplar och skyddar, bär och burar in.

Videon If I wasn’t Muslim bygger på Broadwaymusikalen ”Fiddler on the Roof”. I ursprungsfilmen berättas om pogromer mot judar i det förrevolutionära Tsaryssland; om brända byar och flyktingar som flyr sina hem. Det är en bakgrund vi är långtifrån obekanta med: det judiska folkets förföljelse. Man skulle kunna säga att Niksic återanvänder Broadwaysuccéns färdiga form; dramaturgi och tilltal för att få oss att reflektera över ett annat folks öde, samtidigt som det judiska folkets öde rör sig genom videon – den bekanta ”storyn” som en slags dubbelexponering. Han fokuserar på samma orsakskedja: ett återupprepande av Europas behov av att definiera sin identitet genom att rensas från sina så kallade icke-europeiska element.

DN, tegen2.se

Intervju med riksdagsledamoten Adnan Dibrani

Adnan Dibriani är en politisk nykomling, bara 25 år gammal och lite av en drömvärvning för socialdemokraterna, han är ung, välutbildad och hittade den socialdemokratiska ideologin efter att ha flytt från serbernas förtryck i Kosovo. Många plus i kanten rent valstrategiskt med andra ord.

Berätta om dig själv!
– Jag är kosovoalban och kom med min familj till Sverige när jag var sju år, på grund av oroligheterna i Kosovo. Jag växte upp i Varberg och efter studenten flyttade jag till Jönköping för att plugga internationell ekonomi och politik på Internationella handelshögskolan. Sen flyttade jag tillbaka till Varberg, för att börja jobba på Varbergs sparbank, jag har gjort det i två år nu. 

Hur blev du socialdemokrat?
– Det var en debatt på min gymnasieskola och några bråkade med SSU:aren som var där. Jag ställde mig upp och försvarade honom och då värvade han mig. Jag fick starta upp en helt ny SSU-klubb i Varberg alldeles själv.

I din valkrets är Sverigedemokraterna en omdebatterad fråga. SD har ett av sina starkaste fästen i Halland. Hur ska deras framfart stoppas?
– Det viktigaste är att folk möts. I riksdagen skulle jag vilja driva på för mer stöd till föreningslivet, för där kan folk med alla möjliga bakgrunder mötas. Jag är invandrare, muslim och socialdemokrat, jag måste vara det ultimata hotet mot SD.

Hur har tiden efter valet varit?
– Den första tiden har varit oerhört spännande och tuff. Det har varit mycket med det praktiska men det har behövts för att kunna komma igång med de olika systemen som finns.

Vilka frågor tänker du prioritera?
– Ungdomsarbetslösheten måste prioriteras. Reinfeldt/Borg verkar inte förstå vilket problem detta är att en massa ungdomar sitter hemma och inte bidrar med sin kunskap. Denna regering verkar inte vara intresserad av ungdomarna och deras insatser för framtiden. I riksdagen skulle jag vilja driva ungdomsfrågor. Allas rätt till arbete och utbildning. Den borgerliga regeringen har minskat antalet studieplatser i högskolan, jag vill att fler utbildningsplatser ska byggas ut igen. Det är jätteviktigt. Jag vill också att lärlingsplatserna ska bli fler, särskilt inom vården.

Socialdemokraterna gjorde ett katastrofval. Vad behöver partiet förändra till 2014?
– Detta är mestadels en intern frågeställning som vi har och vi har fortfarande inte blivit klara med det. En sak är dock ganska klar och det är att vi måste bli bättre på att förmedla vår politik.

Vem är din politiska förebild?
– Olof Palme samt Ibrahim Rugova.

 

Aktuella uppdrag:
– Ordinarie ledamot
– Suppleant i Utbildningsutskottet
– Suppleant i Näringsutskottet

HN, SR, frihet.se, politikerbloggen.se, riksdagen.se, valpejl.se

Fler tyska universitet startar imamutbildning

Tyskland kommer från och med nästa år att erbjuda imamutbildningar vid tre statliga universitet. Tanken är att göra imamerna till vägvisare i integrationsprocessen. Vid universitetet i staden Osnabrück påbörjades redan förra veckan ett pilotprojekt och antalet sökande översteg vida antalet platser. 90 studenter sökte till de 15 platserna, så de ansvariga för utbildningen utökade antalet platser till 30. Bland dem som till slut kom in finns män och kvinnor från bland annat Turkiet och Bosnien.

Men det är inte bara intresset för utbildningen som är stort utan också behovet. De flesta utbildade imamer i Tyskland är utskickade från den turkiska staten på fyraåriga kontrakt, de kan då mindre tyska och mindre om sitt tillfälliga hemland än vad församlingsmedlemmarna kan. Därmed har de svårt att göra hela sitt jobb, för imamer leder inte bara böner, de ger också vägledning i allt från äktenskapliga tvister till val av utbildning.

Aygül Özkan, integrationsminister i delstaten Niedersachsen, sa att utbildningen av imamer är avgörande för muslimers integration i Tyskland. Förhoppningen är också att de tyskutbildade imamerna ska predika en islam som är förenlig med demokrati och jämställdhet och att de ska avstyra från extremism.

SR

Boktips: Vems Islam

Mohammad Fazlhashemi är docent i idéhistoria vid Umeå universitet, där han bland annat forskat kring bilden av väst i den muslimska världen. Han har givit ut ett flertal uppmärksammade böcker och skrivit otaliga artiklar. Fazlhashemi är även flitigt förekommande i radio- och teve som expert på islam, samt medarbetare i tidskriften Minaret. Hans nya bok heter Vems islam? De kontrastrika muslimerna.

Varför har du skrivit boken?

– Det viktigaste syftet är att visa på mångfalden i tolkningarna av islam. En tillbakablick på islams idéhistoria visar att under de gångna fjorton hundra åren har det funnits en uppsjö av förhållningssätt till religionen hos muslimska auktoriteter. Det finns exempel på muslimska tänkare som använt sig av en rationell, kritisk och prövande hållning i tolkningen av den islamiska läran, som sökt efter en logisk ordning och rationella förklaringar i tillvaron. Det finns också exempel på de som avvisar allt vad rationella förklaringar heter och istället förlitar sig på trons vägledning. Andra har varit ute efter en sammanhängande mening i tillvaron och en insikt om hur saker och ting hänger ihop. Här finns även de som gett uttryck för en tolerant religionstolkning och framhållit devisen om att det inte finns något tvång i tron, vilken de hämtat från Koranen, som en ledstjärna. Vi ska heller inte glömma bort de muslimska mystiker, sufierna, som dragits åt de esoteriska aspekterna och varit på jakt efter en inre innebörd i tillvaron. Och så finns bokstavstrogna företrädare som utskilt sig genom sin intolerans och sin dragning åt dogmatism och extremism.

Du nämner att det inte finns ett islam utan flera, så kallade ”islamer”. Men finns det några tolkningar som är mer sanna än andra? Det vill säga, det finns en mångfald tolkningar av islam, men inom givna ramar, eller?

– Det är viktigt att understryka den mångfald och de diametralt motsatta uppfattningarna, som man kan möta i studiet av islam. Användning av begreppet ”islamer” syftar till att framhålla den heterogenitet som finns på såväl gräsrotsnivå som hos den religiösa eliten. ”Islamer” illustrerar det flöde av diskussioner, tolkningar, föreställningar och visioner av den islamska verkligheten bland muslimer och vad det innebär att leva som muslim idag. ”Islamer” illustrerar också att muslimer är inbegripna i en kraftmätning om tolkningsföreträdet i islam.

När islam och demokrati diskuteras konstrueras ofta frågan så att ”islam” ställs på ena sidan och ”demokrati” på den andra, underförstått den västerländska. Finns det en demokratisk tradition inom islam?

– Det finns en del muslimska tänkare som anser att Koranens uppmaning till rådslag, shura, eller liknande traditioner visar på någon form av demokratisk tradition i islam. Andra muslimska tänkare framhåller att demokrati i dagens mening var ett ”otänkt” område för fjorton hundra år sedan och att man inte ska läsa in dagens föreställningar i förmoderna föreställningar. En sak som däremot inte går att betvivla är rättvisans plats i islam. På en rad olika områden finns uppmaningar om rättrådighet. Ett bra exempel är islams bestämmelser om respekten för andra religioner och att det inte ska förekomma tvång i tron. Mot denna bakgrund anser muslimska tänkare som förespråkar demokrati att bästa sättet att värna om rättvisan idag är ett demokratiskt styrelseskick som inte skiljer på människor exempelvis på grund av deras religionstillhörighet.

Något som du noterar i boken är att både muslimska extremister och islamofober har en ganska likartad syn på islam som något statiskt och enhetligt. Jag får ofta intrycket att islamofoberna är mer aktiva än extremisterna själva i att sprida deras åsikter. Hur ser du på islamofobin och hur ska den bekämpas?

– Islamofobin vilar på en lång tradition av fientlighet gentemot islam och muslimer. Den vanligaste islamofobiska föreställningen är föreställningen om islam som ett enhetligt system utan inre utveckling, mångfald och dialog. Muslimer reduceras på samma sätt till en monolitisk grupp vars kultur, civilisation och livsstil är statisk, otidsenlig och outvecklad. Islam framställs också som ett politiskt, religiöst, kulturellt och civilisatoriskt hot som för med sig fundamentalism, terrorism, religionskrig och religiösa föreställningar som bryter mot de egna traditionerna. Ännu en komponent i den islamofobiska hotbilden är att den vagt definierade gruppen muslimer i största allmänhet, och muslimska invandrare i synnerhet, framställs som en våldsbenägen och manipulativ grupp människor. De beskrivs som ett politiskt hot, men också som en ekonomisk belastning och en tärande kraft som hotar välfärden genom att snylta på systemet och knipa åt sig de resurser som behövs inom vård, skola, sjukvård, äldreomsorg etc. I den islamofobiska idétraditionen ingår också föreställningen om islam som någonting inte bara främmande utan också underlägset i förhållande till västerlandets religion, kultur, livsstil och civilisation. Bästa sättet att bekämpa islamofobin är att i en saklig debatt visa på det orimliga och befängda i dessa främlingsfientliga tankegångar. Detta gäller dock islamofobiska attityder, när det gäller den islamofobiska praktiken som kan ta sig uttryck i diskriminering i arbetslivet, skolan, bostadsfrågan, verbala och fysiska hot etc. måste muslimer agera som medborgare i en demokrati och använda sig av demokratins möjligheter som exempelvis lagstiftning och opinionsbildning för att motverka dessa tendenser i samhället.

Muslimer ska lära sig av väst, det får vi höra för jämnan i olika versioner, men tror du att även väst kan lära sig något av islam?

– Islam är en del av Västerlandets idéhistoria och kulturarv. Dessa har varit i ständig interaktion med varandra. Sett ur ett idéhistoriskt perspektiv är det lätt att finna spår av gemensamma beröringspunkter mellan dessa. Utifrån ett globalt perspektiv är det också tveksamt att se kulturer som enhetliga block. Vi måste komma bort från tanken att Västerlandets utveckling efter 1500-talet skulle ha skett isolerat från andra kulturer och världsdelar. En av Sveriges främsta kännare av muslimsk och iransk kulturhistoria, H. S. Nyberg, såg det muslimska kulturarvet som en integrerad del av den europeiska kulturen. Om man vill vara bärare av den europeiska kulturen i dess fulla bemärkelse, skrev Nyberg, måste man studera arabiska, persiska och muslimsk kultur. Sett ur hans perspektiv är islam och dess kulturarv en del av Europas idé- och kulturhistoria. Med denna utgångspunkt finns det inget hinder för att man lånar idéer och föreställningar från varandra. Det må vara inom teknikens, det politiska styrelseskickets eller andlighetens område. Det finns en hel del man kan hämta ur den islamiska idétraditionen i det senare området. Till andligheten kan läggas islams rättvisepatos och dess påbud om generositet, medmänsklighet, tolerans, ansvarstagande, solidaritet med svaga och utsatta, rättskänsla med mera.

Minaret

Veckans Morgonandakter i Sveriges Radio

Morgonandakterna den här veckan hålls av Sadeta Fejzic Memic, som är medlem i bosniska församlingen i Malmö. Sadeta är aktiv i arbetet med interreligiös dialog. Varje dag inleds med Yusuf Islams adzan, kallelse till bön.

 

Måndag
Text: Hadith, Qudsi.
Musik: Sami Yusuf, Meditation.

Tisdag
Text: Sura 21, vers 107.
Musik: Anouar Brahem, Le Pas Due Chat Noir.

Onsdag
Text: Sura 30, vers 54.
Musik: Anouar Brahem, De Tout Ton Coeur.

Torsdag
Text: Sura 81, vers 1-3 och 14.
Musik: Sami Yusuf, Supplication.

Fredag
Text: Sura 2, vers 153.
Musik: Kudsi Erdunger, Sufi Music of Turkey.

Lyssningsarkiv

Muhammad Legacy of Prophet

Ny tidning med plats för alla

Från och med nästa måndag byter Tidningen Broderskap namn till Tro & politik. Förutom namnbyte innebär förändringen en breddning av tidningens innehåll. Framförallt kommer muslimska perspektiv att få plats, vid sidan av de kristna. Namnet Tro & politik är en kombination av Tidningen Broderskap – tro & politik (som grundades 1928) och tidningen Islam & politik (som kom ut som en bilaga till Broderskap under Ramadan/valrörelsen).

– Tidningen Tro & politik bygger på samma värderingar som tidningen Broderskap gjorde, om frihet, jämlikhet och syskonskap, för skillnaderna i fråga om värderingar är mycket större inom varje religion än mellan religionerna, säger Ida Nilsing, chefredaktör för tidningen Tro & politik och fortsätter: det är ett naturligt steg för oss att tydligare inkludera fler religioner i vår bevakning eftersom det är så det troende Sverige har utvecklats.

Varje nummer av tidningen kommer förutom den kristna ledaren också ha en muslimsk ledare, skriven av Somar Al Naher, chefsredaktör för Islam och politik. Redaktionen kommer dock att vara samma som tidigare.

– Vi måste fortsätta vara en radikal plattform för en troende vänster. Det är en del av broderskapsrörelsen bidrag till Socialdemokraternas nödvändiga reformarbete. Broderskapsrörelsen vill vara i täten av socialdemokratins förnyelse. Vi vill skapa utrymme för en bredare debatt kring tro och politik eftersom vi tror att det är helt nödvändigt för den tid vi lever i, säger Lars G Linder som är förbundssekreterare för broderskapsrörelsen och som leder arbetet med förändringsbeslutet i förbundsstyrelsen.

Han säger att det är broderskapsrörelsens uppgift att ge muslimer som är politiskt engagerade inom arbetarrörelsen en plattform att bedriva opinion.

– Det är ännu viktigare i dag när islamofobin präglar samhället och främlingsfientliga partier som Sverigedemokraterna finns i riksdagen. Vi får inte skylla allt på dem. Det är vi som för länge sedan borde ha berett plats för alla människor i vår egen organisation. Nu tar vi steget.

Vidare säger han att det är ett naturligt steg för hela arbetarrörelsen och förändrar ingenting i grunden för broderskapsrörelsen.

– Kampen för rätten till sin tro är densamma, men den tar sig andra uttryck i dag. Vi behöver ha en organisation som tillåter att människor tar med hela sig själva i sitt politiska engagemang. Det var ju därför broderskapsrörelsen bildades, säger Lars G Linder.

I nästa nummer lanseras bland annat nya ledarsidor där Somar Al Naher, redaktör för valtidningen Islam & Politik kommer vara ny ledarskribent, för att bredda målgruppen för tidningen. Lars G Linder säger att Kristna Socialdemokrater tar ansvar – att det är bidraget till det nödvändiga reformarbete som hela arbetarrörelsen står inför efter det dåliga valresultatet.

– Broderskapsrörelsen är en del av arbetarrörelsen som funnits under lång tid i Sverige. Valresultatet konstaterar att vi har en hemläxa. Den måste göras om vi vill fortsätta vara relevanta som samhällsförändrande rörelse.

Lars G Linder säger att Kristna Socialdemokrater därför står inför samma problem som partiet.

– Samhället ser inte ut som för 80 år sedan när broderskapsrörelsen startade. Vi måste öka vår förståelse av verkligheten och förhålla oss till den. Då måste vi förändra oss för att kunna möta de problem och utmaningar som vi står inför i dag.

Lars G Linder säger att en del i det förändringsarbetet är att tidningen Broderskap ger plats åt nya troende grupper att bedriva opinion.

– Muslimer organiserar sig och bedriver redan politik i rörelsen, då måste det finnas plats i tidningen också.

Lars G Linder säger att antalet muslimer som blir medlemmar och visar intresse för broderskapsrörelsen hela tiden ökar.

– Om du frågar en muslim varför han eller hon är politiskt engagerad är det ofta för att de ser samhällets orättvisor och vill göra någonting åt dem – och det är ju precis därför man blir socialdemokrat.

Första numret av ”Tro & politik” kommer ut den 11 oktober.

Dagen, KT, kristenvanster.wordpress.com, tidningenbroderskap.se

Bilder från det pågående moskébygget vid Ramberget i Göteborg

Moskén ska ha plats för 1200 personer och stå klar i maj 2011.

Se fler bilder här.

Intervju med riksdagsledamoten Abdirizak Waberi

Nyvalda moderata riksdagsmannen Abdirisak Waberi är ordförande för såväl det Islamiska förbundet i Sverige som för Sveriges Islamiska Skolor. Han är gift, har fem barn och bosatt i Angered.

Vilka frågor kommer du att driva som riksdagspolitiker?
– Det är viktigt att bygga broar mellan olika segment av samhället. Alla som bor i Sverige ska känna sig stolta över att leva här, och känna svenskhet, säger Waberi.

Han säger även att Sverige är ett fantastiskt land och att det inte är många andra länder där en första generationens invandrare, vilket han själv är, kan väljas in i parlamentet. I enlighet med partiet nämner han jobben som en annan enskilt viktig fråga. Folk behöver försörja sig och då är arbetsfrågan viktig. För att förbättra utsikterna på arbetsmarknaden är det i sin tur viktigt att satsa och fokusera på utbildningen i landet, anser han.

Att diskussionen kring honom snarare kommit att handla om att han är muslim än politiker tror han har att göra med fördomar.

– Självklart finns det personer som inte tycker om att en person som jag får en plats i riksdagen. Det finns de som inte gillar att Sverige tar emot invandrare och flyktingar, säger han.

Du målas av vissa ut som islamist på internet, vad har du att säga om det?
– Det är folk som är kritiska och ifrågasätter mig på samma sätt som Barack Obama blivit ifrågasatt av röster inom Washington Tea Party, där det betonats att han heter Hussein i mellannamn. Jag kan måla mitt ansikte vitt; det skulle ändå inte ändra något, säger han halvt på skämt, halvt på allvar.

Det faktum att Sverigedemokraterna kommit in i riksdagen ser han som olyckligt.

– Men det är ett faktum och nu gäller det att bemöta dem och debattera med dem i sakfrågorna och på så sätt visa att SD har fel.

Jan Hallberg som är gruppledare för Moderaterna i Göteborg säger att Abdirisak Waberi är en hedervärd göteborgare. Hallberg förklarar också att den kritik som riktats mot Waberi är förtal från islamofober.

realtid.se