Stockholm får 6 nya moskéer

Stockholms muslimer är trångbodda. I länet finns bara två moskéer men nu planeras sex nya.

– Många vill gärna be i en riktig moské. Det är därför det kommer mycket folk, det är mer än 2000 människor och det är jätte trång. Folk ber till och med i korridorer och konferenssalar varje vecka. Det här är en stor säkerhetsrisk också, brandsäkerhet och sådant. Om det finns andra moskéer är det lättare för oss att undvika alla problem som kan uppstå på grund av att det kommer mycket folk, säger Mahmoud Khalfi.

Den här moskén och en moské i Fittja i Botkyrka är de två moskéer i länet som är byggda för sitt ändamål. Men sex till planeras nu i länet. I Stockholm är det Skärholmen, Rinkeby och Tensta som är på tal. Och så planeras moskéer i Haninge, Botkyrka o Nacka. De här sex är de som kommit lite längre än idéstadiet. För några har detaljplan beviljats och för några är bygglov på gång eller har just beviljats. Men det finns många andra lokaler som används som moskéer i dag. Källar- kontorslokaler, som på utsidan inte skvallrar om innehållet. Men det är mycket bättre med en sådan här riktig moské tycker Iptisam Jama, som bor i Rågsved men som brukar besöka den här moskén vid Medborgarplatsen. 

– I en sådan här moské träffar man ju folk från olika länder. Man umgås och man pratar och det är mer öppet och trevligt för alla. I en källarmoské är det lite trängre och det är oftast folk från samma länder där, säger Iptisam Jama.

Det blir inte samma mötesplats?

– Nej, det blir inte samma möte. Det blir mer att man kommer dit och ber och sedan kanske man går hem.

Mahmoud Khalfi säger att det är viktigt med en byggnad som är en riktig moské. För att muslimer i länet som hänvisas till små lokaler som inte är ändamålsenliga kan känna sig utanför i det svenska samhället. 

– Man känner sig utanför samhället i källarlokaler, bortglömd. Men moskén hjälper muslimer att integreras i samhället, att vara en riktig och aktiv del i det svenska samhället, säger Mahmoud Khalfi.

Två ändamålsenligt byggda moskéer finns nu i Stockholms län. En vid Medborgarplatsen på Södermalm i Stockholm och en i Fittja i Botkyrka kommun. Tre nya moskéer planeras i Stockholm stad; i Skärholmen, Rinkeby och Tensta. Beslut om moskéerna i Skärholmen och Rinkeby kommer toligen tas av stadsbyggnadsnämnden 2012. Moskén i Tensta har en markanvisning men ärendet är vilande och planarbetet i stadsbyggnadsnämnden har ännu inte påbörjats. Det beror bland annat på frågetecken kring finansieringen. I Fisksätra i Nacka planeras ett såkallat ”Guds hus”. Till det ska en moské byggas. Den ska vara sammankopplad, genom en ingladsad gång, till en kyrka som ska vara anpassad både för protestanter och katoliker. Kyrkan finns redan, men ska byggas om efter de nya behoven, med start i sommar. När moskébygget ska påbörjas är ännu inte klart. I Brandbergen i Haninge planeras ett kulturcentrum som i första hand riktar sig till muslimer, där finns en detaljplan för moskébyggnaden och ett tillhörande torn. I Eriksberg i Botkyrka beviljades nu i vår bygglov för ett såkallat allaktivitetshus för muslimer. Det ska bland annat innehålla en bönesal. Det finns ett flertal andra församlingar som har visat intresse för att bygga en moské, främst i Järvaområdet i Stockholm. Men i dagsläget är ingen av dessa i startgroparna utan de är fortfarande i diskussionsstadiet.

sverigesradio.se

Annonser

Kyrka blir moské

När Pingstkyrkan och Andreaskyrkan i Flen för ett halvår sedan slog sig samman och bildade Centrumkyrkan blev det en kyrkolokal över. Det problemet är nu löst, berättar Sveriges Radio Sörmland. Gamla Pingstkyrkan blir moské och samlingsplats för ett tusental personer sedan al-Houda Muslimska Center i Flen skrivit på kontrakt om att ta över lokalen.

– I nästan 20 år har vi trängts i en källare och det kommer fler medlemmar varje månad. Vi var tvungna att köpa en större lokal, säger Skender Zekic, ordförande för Romska-Svenska föreningen som tillsammans med Bosniska föreningen samarbetar med Alhouda Muslimska Center.

ekuriren.se, TT

Göteborgs interreligiösa råd kontrar med en gatufest

Den högerextrema gruppen ”Försvarskåren Sveriges Sjä­lv­­försvar”, som antas vara nybildade nätverket ”Swedish Defence League” har ansökt om demonstrationstillstånd utanför den nybyggda moskén i stadsdelen Hisingen 21 maj. Polisen befarar det värsta.
– När det handlar om sådana här infekterade ämnen visar ju tidigare erfarenheter att det kan det bli våldsamt.., säger Carl Björnerud, handläggare på Göteborgspolisens tillståndsgrupp.

Göteborgs interreligiösa råd med företrädare för bland andra muslimer, buddhister och ortodoxa har nu planer på en gatufest 20 maj, dagen före de planerade högerextrema demonstrationerna. Festen ska äga rum på gatan mellan moskén och Brämaregårdens kyrka.

Marika Palmdahl, stiftsadjunkt i Svenska kyrkan och sekreterare i Göteborgs interreligiösa råd är en av initiativtagarna. Hon har stora förhoppningar på att både stadsdelsnämnden och Göteborgs stad, liksom många organisationer, kommer ställa sig bakom gatufesten.
– Vi vill visa att Göteborg står enat mot smutskastningen av muslimer som dessa grupper ägnar sig åt. Därför gör vi något positivt i stället och har en fest, säger hon.

Kommunstyrelsens ordförande Anneli Hultén (s) har uttalat sitt stöd för festen. På onsdag hålls ett första planeringsmöte.

troochpolitik.se

Islamiskt aktivitetscenter ska motverka brott

Den 8 mars gav Botkyrka kommun bygglov till Islamiska Stiftelsen i Sverige, som i över 20 år har arbetat för att skapa ett allaktivitetshus i norra Botkyrka. Stiftelsen leds av Albybon Hamza Bal, som också är socialdemokratisk skolpolitiker.

Det finns flera moskéer i området, men inga lokaler där vi kan ha barn- och ungdomsverksamhet. Det finns stora problem med kriminalitet, narkotika och arbetslöset. Vi måste bidra och jobba med våra egna ungdomar, säger han.

Allaktivitetshuset kommer att rymma en bönelokal på 400 kvadratmeter, resten av de 2 800 kvadratmeterna blir klassrum, hobbyrum, bibliotek, kontor, matsal, datarum, sällskapsrum med mera. Verksamheten ska vara öppen för alla i området, berättar Hamza Bal.

Allaktivitetshuset i Alby blir betydligt större än den moské som planeras i Skärholmen.

Pengarna till bygget har beviljats av en rik muslim i Arabemiraten. Men gåvan är inte förknippad inte med några krav. Islamiska kulturcenterunionen som vi tillhör är en välkänd organisation som är helt emot fanatiska och extrema grupper, berättar Hamza Bal.

sodrasidan.se

Muslimsk kulturförening bygger ut

Kulturföreningen Salsabil utökar sin verksamhet på Scheelegatan i industriområdet Emilstorp (Rosengård, Malmö). Stadsbyggnadsnämnden godkänner ombyggnad och utökning av föreningens lokaler i en tidigare industrilokal. Utbyggnaden ska betalas av fastighetsägaren Abdos.

En granne har protesterat mot utökningen, eftersom han menar att parkeringsplatserna inte kommer att räcka till i samband med fredagsbönen. Kritiken avfärdas av kommunens experter, som anser att trafiksituationen inte påverkas nämnvärt. Den sunnimuslimska kulturföreningen är också aktiv i bygget av ett nytt stort aktivitetscenter vid Danska vägen i Håkanstorp.

sydsvenskan.se

Skärholmens moské

Efter fem år av förberedelser lägger nu Islamiska kulturföreningen fram ett färdigt planförslag för den nya moskén i Skärholmen.
– Det är den första moskén i Europa som byggs för alla i området, säger Fikret Tümtürk, föreningsordförande.

Med sina dubbla blå minareter, 32 meter över marken, och med sitt läge alldeles vid infarten till busstorget tar den nya moskén plats som Skärholmens nya landmärke. En slags port till området för den som kommer med bil.
– Den kommer att dra till sig besökare från hela Skandianavien. Ingen annan moské i Norden har dubbla minareter. Det blir fint, och bra reklam för Skärholmens centrum, säger Syed Mansur i Skärholmens islamiska kulturförening. Totalytan på 1 500 kvadratmeter, fördelat på tre plan, gör den betydligt större än moskén i Fittja. Som mest kommer 1 700 personer kunna be där samtidigt.

Men det verkligt unika med Skärholmens nya moské är inte storleken eller utseendet, utan den funktion som den är tänkt att ha i lokalsamhället. ”Ett levande allaktivtetshus för alla åldrar” heter det i kommunens planbeskrivning.
– I mitt huvud är den ett integrationsprojekt, en byggnad som gör hela samhället en tjänst. Alla medborgare ska kunna komma dit, ungdomar och pensionärer. Det blir den samlingspunkt som Skärholmen har saknat, säger Fikret Tümtürk, ordförande i Islamiska kulturföreningen.

Den halva av byggnaden som inte är bönelokal kommer att vara utrustad med café, gym och möteslokaler.
– Föreningar som behöver någonstans att ha möte eller att ha sitt kontor kan låna lokaler till självkostnadspris, säger Fikret Tümürk.

För honom är detta en gammal dröm, en idé som han började driva gentemot politikerna redan i mitten på 1990-talet.
– Jag kämpade då för att man skulle skapa ett allaktivitetshus i den gamla biografen Vågen, där alla nationaliteter skulle kunna mötas. Men det var ingen som nappade, berättar Fikret.

Att idén nu är på väg att förverkligas gör honom märkbart glad.
– Jag tror att folk känner sig tryggare i området om man lär känna varandra bättre. Det kan bidra till ett bättre rykte för stadsdelen.

Syed Mansur i kulturföreningen betonar att besökarna inte bara kommer till Skärholmen för att be.
– Det kommer att bli ett lyft för köpmännen också, menar han.

Hur finansieras moskén?
– I första hand ska vi samla in pengarna inom Sverige, men kanske även från andra länder i Europa. Vi har ännu inte räknat ut exakt vad det kommer att kosta, men det blir någonstans mellan 50 och 100 miljoner, säger Fikret Tümtürk.

sodrasidan.se

Muslimska församlingar brobyggare i integrationsarbetet

Moskéer har beskrivits som integrationsfällor; religiösa enklaver som isolerar nya svenskar från samhället. Men vilken roll spelar egentligen moskéer i Sverige? Med hjälp av bland annat den första statistiskt representativa studien av sådana församlingar i Europa har vi sökt besvara den frågan. Majoriteten av de mer än 100 församlingar som ingår i studien är inte moskéer i konventionell mening. Det handlar om ofta enkla bönelokaler, utan kupoler och minareter. En viktig skillnad mellan dessa bönelokaler och moskéer i muslimska länder handlar dock om funktion snarare än om arkitektur. Lokalerna är inte bara platser där troende samlas till bön utan också platser där omfattande sociala verksamheter organiseras.

Välgörenhetstraditionen är stark inom islam och i de muslimska församlingarnas sociala arbete översätts denna tradition. En fjärdedel av församlingarna bedriver aktiviteter som är speciellt riktade till personer som nyligen anlänt till Sverige och 20 procent erbjuder hjälp med tillfälligt boende till behövande. Hälften av församlingarna organiserar sjukhusbesök och 15 procent genomför regelbundna besök vid äldreboenden. En fjärdedel av församlingarna arbetar med individer intagna på fängelser och församlingar i storstäderna bedriver brotts- och drogförebyggande arbete, ibland i samarbete med polisen. Samverkan i socialt arbete inkluderar också andra aktörer; 20 procent av församlingarna samarbetar med socialtjänsten och kontakterna med lokala politiker är ofta god.

Öppenheten mot det omgivande samhället utmärker också det utåtriktade religiösa arbetet. Nästan alla församlingar, 98 procent, är öppna för icke-muslimer, hälften av församlingarna har informerat om islam i skolor och 35 procent deltar i olika former av ekumenisk dialog, bland annat med Svenska kyrkan.

Svenska muslimska församlingar är överlag, visar studien, långt ifrån integrationsfällor. De bygger sociala broar, många gånger i bostadsområden med begränsade resurser och där tilliten till det svenska samhällets institutioner ibland är låg, och de välkomnar samarbete med dessa institutioner då tillfälle bjuds.

..Islam är en förhållandevis decentraliserad religion och frånvaron av religiös hierarki blir tydligare i Europa än i länder där islam är en majoritetsreligion. Nittio procent av de studerade församlingarna tillhör de muslimska riksförbund som finns i Sverige. Men detta tycks vara ett delvis formellt arrangemang och i hög grad en följd av svenska myndigheters behov av att organisera kontakterna med muslimska organisationer. Församlingarna är autonoma och självstyrande. Till det kommer att församlingsarbetet primärt sker på obetald grund; endast 25 procent av församlingarna har t.ex. en anställd imam. Det handlar om lokala rörelser som i första hand är beroende av församlingsmedlemmar stöd och aktivitet.

Studierna i vårt projekt pekar på de viktiga insatser muslimska församlingar gör i integrationsarbetet. Frågan blir därmed vad vi icke-muslimer kan göra i gengäld? Den frågan besvaras bara delvis av vårt forskningsprojekt, men måste besvaras för att verklig integration, en i grund och botten ömsesidig förståelse och anpassning, skall bli möjlig.

Klas Borell
Professor i sociologi, Mittuniversitet Östersund

Arne Gerdner
Professor i socialt arbete, Mittuniversitetet Östersund

Published in: on 23 februari, 2011 at 12:09  Kommentera  
Tags: , , , , , , ,

Östersund kan få sin första moské


Östersund kan komma att få sin första nybyggda moské. Med Mekonomen och gamla slakteriet som grannar har Islamiska föreningen och Fältjägaren Fastigheter konkreta planer på att bygga en moské i Stadsdel Norr. Islamiska föreningen huserar i dag i en trång källarlokal på Regementsgatan som på sin höjd rymmer 50-60 personer.
– Vi behöver en bättre och mer trivsam lokal, för i dag får människor ligga och be ute i korridoren eftersom det ofta är fullt under fredagsbönen, säger Kholod Mahmood.

Hur många muslimer som i dag bor i Östersund vet hon inte, men hon märker att föreningen blir allt större.
– Vi märker att antalet växer. Det är exempelvis många som kommit hit för att studera på Mittuniversitetet.

Även om finansiering ännu inte är klar så vill Kholod Mahmood att moskén får ett formspråk som hör hemma i Jämtland.
– Eftersom vi bor i Jämtland bör arkitektutformningen vara jämtländsk, men det är mina egna drömmar. Däremot är inte bygget av en minaret bland det som är viktigast att bygga, säger Kholod Mahmood.

Enligt Daniel Kindberg som är chef över Stadsdel Norr är det en konstruktion med limträ, spåntak på kupolen och väggar med stående och liggande fjällpanel som är aktuell. Moskén ska förutom bönesalen ha utrymmen även för läsesalar, bibliotek, kontor med mera. Byggnadens yta är beräknad till 350–400 kvadratmeter och byggkostnaden sju till nio miljoner kronor.

Ännu är moskéns finansiering olöst, men det är enligt Kholod Mahmood inte aktuellt att ta emot gåvor från länder med fundamentalistisk hållning till islam.
– Vi har inte blivit erbjudna någon sådan finansiering utifrån, och får jag bestämma så ska moskén finansieras av oss muslimer här i Jämtland, säger Kholod Mahmood.

Östersunds-Posten

Samfundsministern avfärdar SD:s krav

Samfundsminister Stefan Attefall (KD) avfärdade i går kravet från Sverigedemokraternas Kent Ekeroth att Saudiarabiens finansiering av skolor och moskéer i Sverige ska stoppas.

– Det finns i dag inget lagligt hinder, sa Attefall.

Kontroll av pengatransaktioner görs på vanligt sätt, men i Sverige råder religionsfrihet och föreningsfrihet och varje medborgare kan fritt utöva sin religion, menade Attefall som också förklarade att han inte tror på taktiken att hindra vissa människors religionsutövning och att Sverigedemokraternas och Kent Ekeroths retorik är schabloniseringen som oroar honom.

– Sedan klagar Kent Ekeroth, med all rätt, på Saudiarabien för att det är en totalitär regim. Vad är då problemet med Saudiarabien? Jo, bland annat att man förhindrar att kristna kyrkor byggs i landet. Det är precis samma metoder som Kent Ekeroth vill använda i Sverige! Samma totalitära metoder som Saudiarabien använder vill han att Sverige ska praktisera. Det är inte religionsfrihet, i varje fall inte för mig som kristdemokrat, sa statsrådet.

Dagen.se

Skövde moské


I nästan 12 år har moskéstiftelsen i Skövde försökt bygga en moské i Ryd. Men projektet har kantats av motgångar, inte minst ekonomiska. Men nu har en välgörenhetsorganisation i Turkiet utlovat 10 miljoner kronor till moskébygget. Och Skövde kommun har också beviljat nytt bygglov. Ordföranden i stiftelsen säger till P4 Skaraborg att han hoppas att bygget kan påbörjas innan sommaren.

svt.se

Published in: on 15 februari, 2011 at 11:53  Kommentera  
Tags: , , , , , ,