Stockholm får 6 nya moskéer

Stockholms muslimer är trångbodda. I länet finns bara två moskéer men nu planeras sex nya.

– Många vill gärna be i en riktig moské. Det är därför det kommer mycket folk, det är mer än 2000 människor och det är jätte trång. Folk ber till och med i korridorer och konferenssalar varje vecka. Det här är en stor säkerhetsrisk också, brandsäkerhet och sådant. Om det finns andra moskéer är det lättare för oss att undvika alla problem som kan uppstå på grund av att det kommer mycket folk, säger Mahmoud Khalfi.

Den här moskén och en moské i Fittja i Botkyrka är de två moskéer i länet som är byggda för sitt ändamål. Men sex till planeras nu i länet. I Stockholm är det Skärholmen, Rinkeby och Tensta som är på tal. Och så planeras moskéer i Haninge, Botkyrka o Nacka. De här sex är de som kommit lite längre än idéstadiet. För några har detaljplan beviljats och för några är bygglov på gång eller har just beviljats. Men det finns många andra lokaler som används som moskéer i dag. Källar- kontorslokaler, som på utsidan inte skvallrar om innehållet. Men det är mycket bättre med en sådan här riktig moské tycker Iptisam Jama, som bor i Rågsved men som brukar besöka den här moskén vid Medborgarplatsen. 

– I en sådan här moské träffar man ju folk från olika länder. Man umgås och man pratar och det är mer öppet och trevligt för alla. I en källarmoské är det lite trängre och det är oftast folk från samma länder där, säger Iptisam Jama.

Det blir inte samma mötesplats?

– Nej, det blir inte samma möte. Det blir mer att man kommer dit och ber och sedan kanske man går hem.

Mahmoud Khalfi säger att det är viktigt med en byggnad som är en riktig moské. För att muslimer i länet som hänvisas till små lokaler som inte är ändamålsenliga kan känna sig utanför i det svenska samhället. 

– Man känner sig utanför samhället i källarlokaler, bortglömd. Men moskén hjälper muslimer att integreras i samhället, att vara en riktig och aktiv del i det svenska samhället, säger Mahmoud Khalfi.

Två ändamålsenligt byggda moskéer finns nu i Stockholms län. En vid Medborgarplatsen på Södermalm i Stockholm och en i Fittja i Botkyrka kommun. Tre nya moskéer planeras i Stockholm stad; i Skärholmen, Rinkeby och Tensta. Beslut om moskéerna i Skärholmen och Rinkeby kommer toligen tas av stadsbyggnadsnämnden 2012. Moskén i Tensta har en markanvisning men ärendet är vilande och planarbetet i stadsbyggnadsnämnden har ännu inte påbörjats. Det beror bland annat på frågetecken kring finansieringen. I Fisksätra i Nacka planeras ett såkallat ”Guds hus”. Till det ska en moské byggas. Den ska vara sammankopplad, genom en ingladsad gång, till en kyrka som ska vara anpassad både för protestanter och katoliker. Kyrkan finns redan, men ska byggas om efter de nya behoven, med start i sommar. När moskébygget ska påbörjas är ännu inte klart. I Brandbergen i Haninge planeras ett kulturcentrum som i första hand riktar sig till muslimer, där finns en detaljplan för moskébyggnaden och ett tillhörande torn. I Eriksberg i Botkyrka beviljades nu i vår bygglov för ett såkallat allaktivitetshus för muslimer. Det ska bland annat innehålla en bönesal. Det finns ett flertal andra församlingar som har visat intresse för att bygga en moské, främst i Järvaområdet i Stockholm. Men i dagsläget är ingen av dessa i startgroparna utan de är fortfarande i diskussionsstadiet.

sverigesradio.se

Vi måste bekämpa hatet ihop

Allt för många människor har fördomar som utgör ett hot mot det öppna samhället. Vi vill nu gemensamt markera mot antisemitismen och islamofobin, skriver judiska och muslimska företrädare tillsammans med integrationsminister Erik Ullenhag.

Människor i Sverige som tydligt visar med sin klädsel, eller på annat sätt identifieras som muslimer eller judar, får räkna med att bli trakasserade. Det är slutsatsen vi tyvärr måste dra av de samtal vi har haft om antisemitism och islamofobi. Kvinnor som bär slöja får höra att de inte hör hemma i Sverige eller attackeras handgripligen. Journalisten Niklas Orrenius har i Sydsvenska dagbladet beskrivit hur muslimska kvinnor som visar sin religiösa tillhörighet misstänkliggörs, trakasseras och misshandlas. I Malmö har rabbinen Shneur Kesselman otaliga gånger mötts av spottloskor och glåpord. Allt fler judar väljer att inte bära synliga Davidstjärnor eller annat som visar deras judiska tillhörighet. Det handlar inte om enstaka incidenter, utan om en utbredd vardagsrasism. De flesta människor i Sverige har toleranta attityder. Samtidigt finns det för många människor som har fördomar mot dem som på något sätt avviker, fördomar som utgör ett hot mot det öppna samhället som vi eftersträvar. I en färsk undersökning av gymnasieungdomars attityder, utförd av Forum för levande historia, visade det sig att negativa attityder mot judar och muslimer existerar i hög grad också i dag. Det finns även en betydande andel ungdomar som har starkt negativa attityder mot romer. En annan undersökning, Integrationsbarometern, visade också för några år sedan bland annat ökade negativa attityder mot judar och muslimer. I Malmö blev antisemitismen tydligt manifesterad i samband med Davis Cup-matchen mellan Sverige och Israel och Israels militära operation på Gazaremsan för omkring två år sedan. Kritik mot Israels politik övergick i förföljelser av judar och svenska judar ställdes kollektivt ansvariga för vad Israels regering gör. På samma sätt kan många muslimer vittna om hårdnande attityder efter att Taimour Abdulwahab sprängde sig själv till döds i centrala Stockholm. Misstänkliggörande mot muslimer märks på gator och torg. Men också hela vägen in i Sveriges riksdag, där Sverigedemokrater kommenterade med ”Vad var det jag sa” och ”vi ska inte skuldbelägga en hel grupp. Varför inte?” Muslimer som grupp pekades ut som galna terrorister.

Vi får inte blunda för att en del av de hårda attityderna hänger ihop med olika konflikter i världen. Men det är lika orimligt att ställa svenska judar till svars för Israels politik som att ställa svenska muslimer till svars för vad en självbombare gör eller vad som händer i Iran. Vi måste förmå oss att skilja på dessa saker. Antisemitism och islamofobi drabbar generellt och får inte tillåtas och ännu mindre ursäktas med hänvisningar till andra företeelser. Det som händer är inget som är isolerat till Sverige. I hela Europa går populistiska och främlingsfientliga partier framåt. Att peka ut muslimer, judar eller romer som ansvariga för alla tänkbara samhällsproblem har blivit vardagsmat i flera länder i vår närhet. Det måste förhindras att man i Sverige slår in på den vägen. När en grupp pekats ut står nästa på tur. Och självklart finns det ett samband mellan vad som sägs i riksdagens talarstol och det som händer på Malmös gator. Accepterar vi att muslimer och judar beskrivs som problem blir förstås konsekvensen att en del människor går från ord till handling. Regeringen har de senaste månaderna haft samtal med företrädare för muslimska och judiska organisationer, ledare för olika institut, och forskare i ämnet. Vi har haft en öppen diskussion om islamofobi och antisemitism, och om vad regeringen bör göra. Regeringens avsikt är att förstärka arbetet mot all främlingsfientlighet och intolerans. Därför har regeringen givit i uppdrag till Forum för levande historia att kartlägga förekomsten av antisemitiska och islamofoba attityder, samt anledningar till dessa. Antisemitismen och islamofobin har gemensamma karaktärsdrag genom att detta hat hämtar sin näring ur konspirationsteorier om judiskt respektive muslimskt världsherravälde. Alla goda krafter har därför ett ansvar för att gemensamt bekämpa dessa hatets ideologier.

Vi som undertecknar detta tillsammans med integrationsministern är muslimer och judar, företrädare för organisationer, forskare och debattörer av judisk och muslimskt härkomst. Var och en av oss som skriver under upplever ett starkt behov att markera allvaret i situationen. Så vitt vi vet har ingen motsvarande gemensam artikel skrivits i Sverige tidigare. Vi alla är oavsett våra olikheter överens om att tolerans och öppenhet inte är förhandlingsbara. Vi tänker stå enade mot intoleransen i kampen mot hat och fördomar.

Erik Ullenhag
integrationsminister

Bejzat Becirov
Islamic Center i Malmö

Helena Benaouda
ordförande för Sveriges Muslimska Råd

Lena Posner-Körösi
ordförande för Judiska Centralrådet

Ingrid Lomfors
docent i historia

Lars Dencik
professor i socialpsykologi

Mohammad Fazlhashemi
professor i idéhistoria

regeringen.se

Kyrka blir moské

När Pingstkyrkan och Andreaskyrkan i Flen för ett halvår sedan slog sig samman och bildade Centrumkyrkan blev det en kyrkolokal över. Det problemet är nu löst, berättar Sveriges Radio Sörmland. Gamla Pingstkyrkan blir moské och samlingsplats för ett tusental personer sedan al-Houda Muslimska Center i Flen skrivit på kontrakt om att ta över lokalen.

– I nästan 20 år har vi trängts i en källare och det kommer fler medlemmar varje månad. Vi var tvungna att köpa en större lokal, säger Skender Zekic, ordförande för Romska-Svenska föreningen som tillsammans med Bosniska föreningen samarbetar med Alhouda Muslimska Center.

ekuriren.se, TT

Jämtins förslag får stöd av Kielan

I samband med årets förstamajfirande föreslog Carin Jämtin att den nuvarande lagen om allmänna helgdagar ses över i en särskild utredning så att exempelvis även den muslimska högtiden Eid al-fitr kan inkluderas.

Ordföranden i Svensk islamisk samling Abd al Haqq Kielan jublar över förslaget från Carin Jämtin.

– Det skulle vara en oerhörd landvinning för oss, säger han och påpekar samtidigt att den viktigaste muslimska högtiden att få en röd dag på är offerhögtiden, avslutningen av pilgrimsfärden till Mecka som egentligen är en större högtid än avslutningen av ramadan. Men det är också de enda två högtiderna som han ser som nödvändiga helgdagar.

SSU har tidigare i år föreslagit att alla svenska helgdagar borde vara religionsneutrala, samt att varje anställd ska få ett antal lediga dagar att ta ut när han eller hon vill under året. Ungdomsförbundet vill alltså ta bort obligatorisk ledighet på religiösa helgdagar och ersätta dessa med ett antal flexibla semesterdagar.

Dagen,

Tro & politik

Muslimsk högtid kan bli svensk helgdag

Sverige behöver en muslimsk helgdag. Det anser Socialdemokraternas partisekreterare Carin Jämtin, som föreslår att de svenska helgdagarna ses över i en särskild utredning.

– Nästan alla våra helgdagar, förutom midsommar och första maj, är religiöst kristet betingade. Sverige är i dag ett multikulturellt samhälle, och det är verkligen värt att titta på hur man kan göra.. Man kan fundera över om inte eid, muslimernas julafton, borde vara en helgdag. Eftersom Sverige är heterogent borde helgdagarna faktiskt spegla någon slags känsla av att vi är olika. Det gör de inte i dag.

Eid al-fitr – eller kort och gott eid – är den årliga högtid som avslutar den muslimska fastemånaden ramadan. Firandet pågår i tre eller fyra dagar, och den första dagen är viktigast. Eid, som betyder ”en återkommande lycka eller festglädje”, är i grunden en religiös högtid, men firas även av muslimer som inte är aktivt troende, och av stora delar av befolkningen som helhet i länder och regioner där islam är majoritetsreligion. Troligen skulle ett sådant beslut innebära att någon av de nuvarande helgdagarna tas bort. Carin Jämtin tror inte att det är möjligt att ha fler röda dagar än vad vi har i dag.

Lagen om allmänna helgdagar ändrades senast 2005, efter en intensiv politisk debatt. Då blev nationaldagen, den sjätte juni, en ny helgdag. Samtidigt förvandlades annandag pingst från röd dag till en vanlig måndag.

SVD

Göteborgs interreligiösa råd kontrar med en gatufest

Den högerextrema gruppen ”Försvarskåren Sveriges Sjä­lv­­försvar”, som antas vara nybildade nätverket ”Swedish Defence League” har ansökt om demonstrationstillstånd utanför den nybyggda moskén i stadsdelen Hisingen 21 maj. Polisen befarar det värsta.
– När det handlar om sådana här infekterade ämnen visar ju tidigare erfarenheter att det kan det bli våldsamt.., säger Carl Björnerud, handläggare på Göteborgspolisens tillståndsgrupp.

Göteborgs interreligiösa råd med företrädare för bland andra muslimer, buddhister och ortodoxa har nu planer på en gatufest 20 maj, dagen före de planerade högerextrema demonstrationerna. Festen ska äga rum på gatan mellan moskén och Brämaregårdens kyrka.

Marika Palmdahl, stiftsadjunkt i Svenska kyrkan och sekreterare i Göteborgs interreligiösa råd är en av initiativtagarna. Hon har stora förhoppningar på att både stadsdelsnämnden och Göteborgs stad, liksom många organisationer, kommer ställa sig bakom gatufesten.
– Vi vill visa att Göteborg står enat mot smutskastningen av muslimer som dessa grupper ägnar sig åt. Därför gör vi något positivt i stället och har en fest, säger hon.

Kommunstyrelsens ordförande Anneli Hultén (s) har uttalat sitt stöd för festen. På onsdag hålls ett första planeringsmöte.

troochpolitik.se

Muslimsk kulturförening bygger ut

Kulturföreningen Salsabil utökar sin verksamhet på Scheelegatan i industriområdet Emilstorp (Rosengård, Malmö). Stadsbyggnadsnämnden godkänner ombyggnad och utökning av föreningens lokaler i en tidigare industrilokal. Utbyggnaden ska betalas av fastighetsägaren Abdos.

En granne har protesterat mot utökningen, eftersom han menar att parkeringsplatserna inte kommer att räcka till i samband med fredagsbönen. Kritiken avfärdas av kommunens experter, som anser att trafiksituationen inte påverkas nämnvärt. Den sunnimuslimska kulturföreningen är också aktiv i bygget av ett nytt stort aktivitetscenter vid Danska vägen i Håkanstorp.

sydsvenskan.se

Skärholmens moské

Efter fem år av förberedelser lägger nu Islamiska kulturföreningen fram ett färdigt planförslag för den nya moskén i Skärholmen.
– Det är den första moskén i Europa som byggs för alla i området, säger Fikret Tümtürk, föreningsordförande.

Med sina dubbla blå minareter, 32 meter över marken, och med sitt läge alldeles vid infarten till busstorget tar den nya moskén plats som Skärholmens nya landmärke. En slags port till området för den som kommer med bil.
– Den kommer att dra till sig besökare från hela Skandianavien. Ingen annan moské i Norden har dubbla minareter. Det blir fint, och bra reklam för Skärholmens centrum, säger Syed Mansur i Skärholmens islamiska kulturförening. Totalytan på 1 500 kvadratmeter, fördelat på tre plan, gör den betydligt större än moskén i Fittja. Som mest kommer 1 700 personer kunna be där samtidigt.

Men det verkligt unika med Skärholmens nya moské är inte storleken eller utseendet, utan den funktion som den är tänkt att ha i lokalsamhället. ”Ett levande allaktivtetshus för alla åldrar” heter det i kommunens planbeskrivning.
– I mitt huvud är den ett integrationsprojekt, en byggnad som gör hela samhället en tjänst. Alla medborgare ska kunna komma dit, ungdomar och pensionärer. Det blir den samlingspunkt som Skärholmen har saknat, säger Fikret Tümtürk, ordförande i Islamiska kulturföreningen.

Den halva av byggnaden som inte är bönelokal kommer att vara utrustad med café, gym och möteslokaler.
– Föreningar som behöver någonstans att ha möte eller att ha sitt kontor kan låna lokaler till självkostnadspris, säger Fikret Tümürk.

För honom är detta en gammal dröm, en idé som han började driva gentemot politikerna redan i mitten på 1990-talet.
– Jag kämpade då för att man skulle skapa ett allaktivitetshus i den gamla biografen Vågen, där alla nationaliteter skulle kunna mötas. Men det var ingen som nappade, berättar Fikret.

Att idén nu är på väg att förverkligas gör honom märkbart glad.
– Jag tror att folk känner sig tryggare i området om man lär känna varandra bättre. Det kan bidra till ett bättre rykte för stadsdelen.

Syed Mansur i kulturföreningen betonar att besökarna inte bara kommer till Skärholmen för att be.
– Det kommer att bli ett lyft för köpmännen också, menar han.

Hur finansieras moskén?
– I första hand ska vi samla in pengarna inom Sverige, men kanske även från andra länder i Europa. Vi har ännu inte räknat ut exakt vad det kommer att kosta, men det blir någonstans mellan 50 och 100 miljoner, säger Fikret Tümtürk.

sodrasidan.se

Böneutropsintifada

Precis som kyrkornas klockor ringer måste moskéers minareter få ropa. Annars blir religionsfriheten i Sverige en chimär.

Cecilia Wigström, riksdagsledamot (FP)

Östersund kan få sin första moské

Östersund kan komma att få sin första nybyggda moské. Med Mekonomen och gamla slakteriet som grannar har Islamiska föreningen och Fältjägaren Fastigheter konkreta planer på att bygga en moské i Stadsdel Norr. Islamiska föreningen huserar i dag i en trång källarlokal på Regementsgatan som på sin höjd rymmer 50-60 personer.
– Vi behöver en bättre och mer trivsam lokal, för i dag får människor ligga och be ute i korridoren eftersom det ofta är fullt under fredagsbönen, säger Kholod Mahmood.

Hur många muslimer som i dag bor i Östersund vet hon inte, men hon märker att föreningen blir allt större.
– Vi märker att antalet växer. Det är exempelvis många som kommit hit för att studera på Mittuniversitetet.

Även om finansiering ännu inte är klar så vill Kholod Mahmood att moskén får ett formspråk som hör hemma i Jämtland.
– Eftersom vi bor i Jämtland bör arkitektutformningen vara jämtländsk, men det är mina egna drömmar. Däremot är inte bygget av en minaret bland det som är viktigast att bygga, säger Kholod Mahmood.

Enligt Daniel Kindberg som är chef över Stadsdel Norr är det en konstruktion med limträ, spåntak på kupolen och väggar med stående och liggande fjällpanel som är aktuell. Moskén ska förutom bönesalen ha utrymmen även för läsesalar, bibliotek, kontor med mera. Byggnadens yta är beräknad till 350–400 kvadratmeter och byggkostnaden sju till nio miljoner kronor.

Ännu är moskéns finansiering olöst, men det är enligt Kholod Mahmood inte aktuellt att ta emot gåvor från länder med fundamentalistisk hållning till islam.
– Vi har inte blivit erbjudna någon sådan finansiering utifrån, och får jag bestämma så ska moskén finansieras av oss muslimer här i Jämtland, säger Kholod Mahmood.

Östersunds-Posten