Stockholm får 6 nya moskéer

Stockholms muslimer är trångbodda. I länet finns bara två moskéer men nu planeras sex nya.

– Många vill gärna be i en riktig moské. Det är därför det kommer mycket folk, det är mer än 2000 människor och det är jätte trång. Folk ber till och med i korridorer och konferenssalar varje vecka. Det här är en stor säkerhetsrisk också, brandsäkerhet och sådant. Om det finns andra moskéer är det lättare för oss att undvika alla problem som kan uppstå på grund av att det kommer mycket folk, säger Mahmoud Khalfi.

Den här moskén och en moské i Fittja i Botkyrka är de två moskéer i länet som är byggda för sitt ändamål. Men sex till planeras nu i länet. I Stockholm är det Skärholmen, Rinkeby och Tensta som är på tal. Och så planeras moskéer i Haninge, Botkyrka o Nacka. De här sex är de som kommit lite längre än idéstadiet. För några har detaljplan beviljats och för några är bygglov på gång eller har just beviljats. Men det finns många andra lokaler som används som moskéer i dag. Källar- kontorslokaler, som på utsidan inte skvallrar om innehållet. Men det är mycket bättre med en sådan här riktig moské tycker Iptisam Jama, som bor i Rågsved men som brukar besöka den här moskén vid Medborgarplatsen. 

– I en sådan här moské träffar man ju folk från olika länder. Man umgås och man pratar och det är mer öppet och trevligt för alla. I en källarmoské är det lite trängre och det är oftast folk från samma länder där, säger Iptisam Jama.

Det blir inte samma mötesplats?

– Nej, det blir inte samma möte. Det blir mer att man kommer dit och ber och sedan kanske man går hem.

Mahmoud Khalfi säger att det är viktigt med en byggnad som är en riktig moské. För att muslimer i länet som hänvisas till små lokaler som inte är ändamålsenliga kan känna sig utanför i det svenska samhället. 

– Man känner sig utanför samhället i källarlokaler, bortglömd. Men moskén hjälper muslimer att integreras i samhället, att vara en riktig och aktiv del i det svenska samhället, säger Mahmoud Khalfi.

Två ändamålsenligt byggda moskéer finns nu i Stockholms län. En vid Medborgarplatsen på Södermalm i Stockholm och en i Fittja i Botkyrka kommun. Tre nya moskéer planeras i Stockholm stad; i Skärholmen, Rinkeby och Tensta. Beslut om moskéerna i Skärholmen och Rinkeby kommer toligen tas av stadsbyggnadsnämnden 2012. Moskén i Tensta har en markanvisning men ärendet är vilande och planarbetet i stadsbyggnadsnämnden har ännu inte påbörjats. Det beror bland annat på frågetecken kring finansieringen. I Fisksätra i Nacka planeras ett såkallat ”Guds hus”. Till det ska en moské byggas. Den ska vara sammankopplad, genom en ingladsad gång, till en kyrka som ska vara anpassad både för protestanter och katoliker. Kyrkan finns redan, men ska byggas om efter de nya behoven, med start i sommar. När moskébygget ska påbörjas är ännu inte klart. I Brandbergen i Haninge planeras ett kulturcentrum som i första hand riktar sig till muslimer, där finns en detaljplan för moskébyggnaden och ett tillhörande torn. I Eriksberg i Botkyrka beviljades nu i vår bygglov för ett såkallat allaktivitetshus för muslimer. Det ska bland annat innehålla en bönesal. Det finns ett flertal andra församlingar som har visat intresse för att bygga en moské, främst i Järvaområdet i Stockholm. Men i dagsläget är ingen av dessa i startgroparna utan de är fortfarande i diskussionsstadiet.

sverigesradio.se

Kyrka blir moské

När Pingstkyrkan och Andreaskyrkan i Flen för ett halvår sedan slog sig samman och bildade Centrumkyrkan blev det en kyrkolokal över. Det problemet är nu löst, berättar Sveriges Radio Sörmland. Gamla Pingstkyrkan blir moské och samlingsplats för ett tusental personer sedan al-Houda Muslimska Center i Flen skrivit på kontrakt om att ta över lokalen.

– I nästan 20 år har vi trängts i en källare och det kommer fler medlemmar varje månad. Vi var tvungna att köpa en större lokal, säger Skender Zekic, ordförande för Romska-Svenska föreningen som tillsammans med Bosniska föreningen samarbetar med Alhouda Muslimska Center.

ekuriren.se, TT

Jämtins förslag får stöd av Kielan

I samband med årets förstamajfirande föreslog Carin Jämtin att den nuvarande lagen om allmänna helgdagar ses över i en särskild utredning så att exempelvis även den muslimska högtiden Eid al-fitr kan inkluderas.

Ordföranden i Svensk islamisk samling Abd al Haqq Kielan jublar över förslaget från Carin Jämtin.

– Det skulle vara en oerhörd landvinning för oss, säger han och påpekar samtidigt att den viktigaste muslimska högtiden att få en röd dag på är offerhögtiden, avslutningen av pilgrimsfärden till Mecka som egentligen är en större högtid än avslutningen av ramadan. Men det är också de enda två högtiderna som han ser som nödvändiga helgdagar.

SSU har tidigare i år föreslagit att alla svenska helgdagar borde vara religionsneutrala, samt att varje anställd ska få ett antal lediga dagar att ta ut när han eller hon vill under året. Ungdomsförbundet vill alltså ta bort obligatorisk ledighet på religiösa helgdagar och ersätta dessa med ett antal flexibla semesterdagar.

Dagen,

Tro & politik

Muslimsk högtid kan bli svensk helgdag

Sverige behöver en muslimsk helgdag. Det anser Socialdemokraternas partisekreterare Carin Jämtin, som föreslår att de svenska helgdagarna ses över i en särskild utredning.

– Nästan alla våra helgdagar, förutom midsommar och första maj, är religiöst kristet betingade. Sverige är i dag ett multikulturellt samhälle, och det är verkligen värt att titta på hur man kan göra.. Man kan fundera över om inte eid, muslimernas julafton, borde vara en helgdag. Eftersom Sverige är heterogent borde helgdagarna faktiskt spegla någon slags känsla av att vi är olika. Det gör de inte i dag.

Eid al-fitr – eller kort och gott eid – är den årliga högtid som avslutar den muslimska fastemånaden ramadan. Firandet pågår i tre eller fyra dagar, och den första dagen är viktigast. Eid, som betyder ”en återkommande lycka eller festglädje”, är i grunden en religiös högtid, men firas även av muslimer som inte är aktivt troende, och av stora delar av befolkningen som helhet i länder och regioner där islam är majoritetsreligion. Troligen skulle ett sådant beslut innebära att någon av de nuvarande helgdagarna tas bort. Carin Jämtin tror inte att det är möjligt att ha fler röda dagar än vad vi har i dag.

Lagen om allmänna helgdagar ändrades senast 2005, efter en intensiv politisk debatt. Då blev nationaldagen, den sjätte juni, en ny helgdag. Samtidigt förvandlades annandag pingst från röd dag till en vanlig måndag.

SVD

Svenska muslimer för fred och rättvisa belönas av kungen

Igår fick 12 ungdomar från den muslimska fredsrörelsen diplom av kungen. De kommer från bland annat Göteborg, Karlstad, Malmö, Stockholm och Uppsala.

– Vi är glada över att vi fått det här erkännandet. De som diplomerades för sina ledarkunskaper är samma personer som efter självmordsbombningen den 12:e december inom 24 timmar tog initiativ till den internationellt uppmärksammade manifestationen mot våld. De arbetar effektivt över hela landet för att bygga ett tryggare och rättvisare samhälle baserat på trygga ledare och medborgare, säger SMFR:s ordförande Yasir Khan.

muslimerforfred.org

Göteborgs interreligiösa råd kontrar med en gatufest

Den högerextrema gruppen ”Försvarskåren Sveriges Sjä­lv­­försvar”, som antas vara nybildade nätverket ”Swedish Defence League” har ansökt om demonstrationstillstånd utanför den nybyggda moskén i stadsdelen Hisingen 21 maj. Polisen befarar det värsta.
– När det handlar om sådana här infekterade ämnen visar ju tidigare erfarenheter att det kan det bli våldsamt.., säger Carl Björnerud, handläggare på Göteborgspolisens tillståndsgrupp.

Göteborgs interreligiösa råd med företrädare för bland andra muslimer, buddhister och ortodoxa har nu planer på en gatufest 20 maj, dagen före de planerade högerextrema demonstrationerna. Festen ska äga rum på gatan mellan moskén och Brämaregårdens kyrka.

Marika Palmdahl, stiftsadjunkt i Svenska kyrkan och sekreterare i Göteborgs interreligiösa råd är en av initiativtagarna. Hon har stora förhoppningar på att både stadsdelsnämnden och Göteborgs stad, liksom många organisationer, kommer ställa sig bakom gatufesten.
– Vi vill visa att Göteborg står enat mot smutskastningen av muslimer som dessa grupper ägnar sig åt. Därför gör vi något positivt i stället och har en fest, säger hon.

Kommunstyrelsens ordförande Anneli Hultén (s) har uttalat sitt stöd för festen. På onsdag hålls ett första planeringsmöte.

troochpolitik.se

Islamiskt aktivitetscenter ska motverka brott

Den 8 mars gav Botkyrka kommun bygglov till Islamiska Stiftelsen i Sverige, som i över 20 år har arbetat för att skapa ett allaktivitetshus i norra Botkyrka. Stiftelsen leds av Albybon Hamza Bal, som också är socialdemokratisk skolpolitiker.

– Det finns flera moskéer i området, men inga lokaler där vi kan ha barn- och ungdomsverksamhet. Det finns stora problem med kriminalitet, narkotika och arbetslöset. Vi måste bidra och jobba med våra egna ungdomar, säger han.

Allaktivitetshuset kommer att rymma en bönelokal på 400 kvadratmeter, resten av de 2 800 kvadratmeterna blir klassrum, hobbyrum, bibliotek, kontor, matsal, datarum, sällskapsrum med mera. Verksamheten ska vara öppen för alla i området, berättar Hamza Bal.

Allaktivitetshuset i Alby blir betydligt större än den moské som planeras i Skärholmen.

– Pengarna till bygget har beviljats av en rik muslim i Arabemiraten. Men gåvan är inte förknippad inte med några krav. Islamiska kulturcenterunionen som vi tillhör är en välkänd organisation som är helt emot fanatiska och extrema grupper, berättar Hamza Bal.

sodrasidan.se

Muslimsk kulturförening bygger ut

Kulturföreningen Salsabil utökar sin verksamhet på Scheelegatan i industriområdet Emilstorp (Rosengård, Malmö). Stadsbyggnadsnämnden godkänner ombyggnad och utökning av föreningens lokaler i en tidigare industrilokal. Utbyggnaden ska betalas av fastighetsägaren Abdos.

En granne har protesterat mot utökningen, eftersom han menar att parkeringsplatserna inte kommer att räcka till i samband med fredagsbönen. Kritiken avfärdas av kommunens experter, som anser att trafiksituationen inte påverkas nämnvärt. Den sunnimuslimska kulturföreningen är också aktiv i bygget av ett nytt stort aktivitetscenter vid Danska vägen i Håkanstorp.

sydsvenskan.se

Boktips: Tage Lindbom

Ljus i mörkret (2004)
Möte med Koranen (2003)

Tage Leonard Lindbom, född 1909 i Malmö, död 2001, fil.dr, författare, muslimsk mystiker och företrädare för philosophia perennis. Han har kallats ”the grand old man” av svensk konservatism.

Tage Lindbom studerade vid Uppsala universitet där han tog fil.kand. 1931, och doktorerade vid Stockholms högskola 1938 med en avhandling om den svenska fackföreningsrörelsens uppkomst och tidigaste historia. Samma år utsågs han till chef för Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek. Lindbom genomgick under den senare delen av sitt chefsskap för Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek en personlig väckelse, som fick honom att bli djupt religiös och starkt konservativ. Han konverterade till islam, blev sufier och invigdes i Shadhiliyya-orden. Genom sitt möte med den schweiziske sufimästaren Frithjof Schuon (Isa Nur al-din) kom han i personlig kontakt med företrädare för den traditionella skolan, däribland Martin Lings, Titus Burckhardt och Seyyed Hossein Nasr. Lindbom utgav en rad böcker med traditionella och konservativa teman, ofta på bokförlaget Norma i Borås. Han publicerade sig även i tidskrifter utgivna inom den moderata sfären och i Samtidsmagasinet Salt. Lindbom levde i slutet av sitt liv alltmer tillbakadraget och ägnade sig åt andlig undervisning. Han lämnade efter sig ett antal lärjungar som för hans arv vidare. I boken I Frithjof Schuons fotspår som publicerades efter hans död presenterar han grunddragen i philosophia perennis (den tidlösa filosofin) och detta verk kan ses som en hyllning till hans andliga mästare, Frithjof Schuon. Till denna bok har Ashk Dahlén skrivit ett fylligt förord om Lindboms idéhistoriska utveckling och om philosophia perennis. Lindboms essäer om islamisk andlighet, Möte med Koranen, gavs ut i Svenska islamiska akademiens tidskrift Minaret år 2003.

radioislam.org

Svenska kyrkan anställer imam

Othman Al-Tawalbeh är imam och har anställts av Sofia församling i Stockholm. Han ska delta i Fryshuskyrkans mångfaldsarbete.
– Att jag som är imam anställs av församlingen är positivt och speglar en öppenhet och vilja att människor av olika religion samarbetar i praktiken, säger Othman Al-Tawalbeh.

Othman Al-Tawalbeh har en om­­fattande utbildning som grund: sju års universitetsstudier till im­am i hemlandet Jordanien och en svensk högskoleexamen i freds- och konfliktforskning. Nu gör han paus i sina studier till magisterexamen i mänskliga rättigheter. Han kommer närmast från jobb vid studieförbundet Ibn Rushd och har tidigare varit integrationshandläggare i hemstaden Helsingborg. Vid sidan om jobbet predikar han regelbundet i flera moskéer i Skåne.

Fryshuskyrkan finns i Fryshuset, ett stort aktivitets­centrum för unga som ligger inom Sofia församlings gränser. Othman Al-Tawalbeh ser fram emot arbetet i Fryshuskyrkan.
– Genom Sofia församling och Fryshuset får jag möjlighet att förverkliga mina idéer och drömmar, säger han. Jag vill föra dialog om hur vi kan leva i fredlig samlevnad utan hat och hot, och se på varandra som medmänniskor, oavsett religion och andra skillnader.

Han hänvisar till Svenska kyrkans långa tradition av dialog, ”tillbaka till Nathan Söderblom”. I Fryshuskyrkan kommer Othman Al-Tawalbeh att starta samtalsgrupper, både för unga med muslimsk bakgrund och för and­ra. Det kommer också att hållas träffar i religionsdialog.

Du blir anställd av en kristen församling, hur ser du på det?
– Jag ser inga problem. Svenska kyrkan är en institution och fungerar som vilken arbetsgivare som helst.

Tror du att det medför några begränsningar för dig som muslim?
– Nej, vi har pratat om det. Mina arbetsuppgifter är tydliga och jag har fullt ansvar och frihet, i samarbete med Fryshuskyrkan och församlingen.

Maria Kjellsdotter Rydinger är präst i Sofia församling med placering i Fryshuskyrkan. Hon kom med idén att församlingen skulle anställa en imam. Enligt Maria Kjellsdotter Rydinger finns det en önskan och en öppenhet hos dem som jobbar i Fryshuset att en im­am finns där.
– Det är en multikulturell plats, därför är det ingen självklarhet att bara kyrkan finns där.

Varför ska just kyrkan anställa en imam?
– Kyrkan måste sträcka ut en hand och hjälpa goda krafter, och hjälpa unga hitta sig själva så att de inte hamnar i extremism. Sven­­ska kyrkan har fortfarande makt och pengar att göra det här, säger Maria Kjellsdotter Ryding­er.

Men hon understryker att församlingen också vinner på det: kyrkan och kristna kan inte växa förrän man förstår människor av annan religion och har kunskap om islam.

Hans Ulfvebrand, kyrkoherde i Sofia församling, understryker att anställningen av en imam inte är något hugskott, utan följden av ett mångårigt engagemang.
– Genom Fryshuset finns hela världen i Sofia församling varje dag, säger han. Vi vill arbeta där för mångfald, demokrati och fredlig samlevnad, och därför har detta vuxit fram organiskt.

Stockholms stift står bakom Fryshuskyrkan, och Hans Ulfve­brand har talat med biskop Eva Brunne om anställningen av en imam. Fryshuskyrkan stöds ock­så ekonomiskt av åtta andra församlingar. Men anställningen av imamen har Sofia församling beslutat om själv, och bekostar också på egen hand.
– Jag är stolt över mitt kyrkoråd, att man har förtroende för att pröva nya vägar, säger Hans Ulfvebrand. Det är viktigt för ett lutherskt samfund att vara en aktör i samhället. Vi har resurser, och då är det vår plikt som ett stort kristet samfund att motverka fördomar om religioner.

kyrkanstidning.com