Islamiskt aktivitetscenter ska motverka brott

Den 8 mars gav Botkyrka kommun bygglov till Islamiska Stiftelsen i Sverige, som i över 20 år har arbetat för att skapa ett allaktivitetshus i norra Botkyrka. Stiftelsen leds av Albybon Hamza Bal, som också är socialdemokratisk skolpolitiker.

– Det finns flera moskéer i området, men inga lokaler där vi kan ha barn- och ungdomsverksamhet. Det finns stora problem med kriminalitet, narkotika och arbetslöset. Vi måste bidra och jobba med våra egna ungdomar, säger han.

Allaktivitetshuset kommer att rymma en bönelokal på 400 kvadratmeter, resten av de 2 800 kvadratmeterna blir klassrum, hobbyrum, bibliotek, kontor, matsal, datarum, sällskapsrum med mera. Verksamheten ska vara öppen för alla i området, berättar Hamza Bal.

Allaktivitetshuset i Alby blir betydligt större än den moské som planeras i Skärholmen.

– Pengarna till bygget har beviljats av en rik muslim i Arabemiraten. Men gåvan är inte förknippad inte med några krav. Islamiska kulturcenterunionen som vi tillhör är en välkänd organisation som är helt emot fanatiska och extrema grupper, berättar Hamza Bal.

sodrasidan.se

Lauren Booth intervjuar Tariq Ramadan

Om islamism

”Islamism är per definition våldsbejakande”, sa SDs Jimmie Åkesson till radions ”Människor och tro” i förra veckan. Men att vara islamist behöver inte vara värre än att vara kristen socialdemokrat, enligt religionshistorikern Christer Hedin. Christer Hedin, religionshistoriker på Stockholms universitet, säger att islamism har blivit ett signalord som väcker negativa associationer i hela västvärlden. Men islamism, i sin bredaste betydelse, handlar enligt honom om att låta religiös tro utgöra en inspiration för politiken, och endast en liten del av världens islamister vill använda våld för att göra detta.

I en debattartikel på SVT Debatt brottas Yasri Khan, ordförande för Svenska muslimer för fred och rättvisa (SMFR), med begreppet. Han ställer sig frågan om han själv kan kallas för islamist.
– Anledningen till att jag vågar ställa frågan är att vi kan visa så tydligt att vi arbetar för fred och rättvisa, andra muslimska organisationer skulle genast misstänkliggöras, säger han.

Forskaren Mohammad Fazlhashemi vid Umeå universitet har i sin kommande bok valt att ersätta ”islam” med ”politisk islam”, just för att ordet har en sådan laddning.
– Så fort man får epitetet islamist är man dömd på förhand, precis som om man på förhand skulle döma kristdemokrater eller broderskapare. Men islamister kan vara alla som ger sig in i den politiska debatten.. En organisation som ”Svenska muslimer för fred och rättvisa” skulle kunna kallas för islamister, men jag förstår att de själva inte väljer att kalla sig för det med tanke på vilken laddning ordet fått, säger Mohammad Fazlhashemi.

Vilka konsekvenser kan det då få att begreppet islamism ofta kopplas ihop med våldsbejakande islamism?
– Det leder till en tydligare avhumanisering av muslimer, där man klumpar ihop vanliga människor med en minoritet av våldsbejakande, där minoriteten får definiera resten, säger Yasri Khan.

Mohammad Fazlhashemi vänder blicken mot utvecklingen i Egypten, ett land som det talas och skrivs om mycket nu. Orden ”islamism” och ”islamister” förekommer ofta i rapporteringen.
– Det farliga som jag ser det är att ordet islamism får det att ringa i varningsklockorna, och vi drar slutsatsen att nu går det åt pipan.. Men hur kan de som säger det vara så säkra? Jag är inte heller säker, samtidigt vill jag inte bagatellisera hotet från trångsynta religiösa tolkningar, men vi vet inte vad som kommer att hända. Oppositionsledaren ElBaradei är sekulär, och Muslimska brödraskapet har ställt sig bakom honom.., säger Mohammd Fazlhashemi.

Ida Nilsing chefredaktör för tidningen Tro & Politik

Muslimska brödraskapet liknar Kristdemokraterna

Muslimska brödraskapet i Egypten nämns ofta i samband med radikal och totalitär politik. Men islamologiprofessorn Jan Hjärpe jämför hellre rörelsen med gamla Kristdemokrater.
– De vill att religionen ska tillämpas i politiken, men det ska ske på demokratisk väg. I dag är huvudlinjen inom Brödraskapet i Egypten politisk islamism. Man avvisar våld som politiskt vapen och ser som sitt mål att upprätta en välfärdsstat, säger Jan Hjärpe, professor emeritus i islamologi vid Lunds universitet.

De radikala elementen har lämnat rörelsen och kvar finns en moralkonservativ välfärdsrörelse med islamistiska förtecken. I dag tycker Jan Hjärpe att Muslimska brödraskapets ideologi liknar gammaldags Kristdemokrati. De är konservativa och arbetar praktiskt med välfärd.
– De är anhängare av demokrati och flerpartisystem. De har också ett stort engagemang i sociala frågor och en familjepolitik som liknar KD:s.

Många av läkarna runt Tahrirtorget i Kairo är medlemmar i Brödraskapet. Rörelsen driver kliniker, apotek, studiecirklar och skolverksamhet. Här har mer sekulära partier uppkommit ur brödraskapet, som Egyptens Centerparti. Det bildades av folk från Muslimska brödraskapet men räknas nu som självständigt. Muslimska brödraskapet är inte heller fientliga mot andra religioner. Brödraskapet bejakar den multireligiösa staten. Men det är svårt att veta hur Muslimska brödraskapet skulle agera politiskt. Rörelsen har länge inte fått organisera något parti och är förbjudna att bedriva politiskt arbete.
– Man kan anta att deras agenda skulle likna kristdemokraters eller kanske centerpartisters. Eller ännu snarare Broderskapsrörelsen inom den svenska Socialdemokratin.

När det gäller utrikespolitiken är det välkänt att Muslimska brödraskapet har en fientlig inställning gentemot ockupationsmakten Israel. De erkänner inte förbrytarstatens rätt att existera. Det är dock långt ifrån unikt i Egypten.
– Det är viktigt att framhålla att också de sekulära partierna är mycket negativa till Israel, deras inställning är ungefär den samma som Brödraskapets. Det gäller nog alla oppositionella i Egypten, säger Jan Hjärpe.

Vill brödraskapet, på samma sätt som KD vill locka muslimer, locka kristna?
– Ja, det är absolut så. Man trycker på en gemensam värdegrund. En avläggare ur brödraskapet som uppkommit, Centerpartiet i Egypten, har ju till och med kopter i ledningen.

Brödraskapet vill införa sharia?
– Sharia är en hel rättstradition. Inom Muslimska brödraskapet har man inte samma shariatolkning som talibaner eller al-Qaida. Där ser man mer på det positiva i den traditionen, inte mer specificerat än så. Däremot hoppas man precis som KD att de religiösa värderingarna ska slå igenom och påverka landets lagar, men det är fortfarande de som ska gälla.

Vad tror du att kristdemokrater tycker om kopplingen?
– Jämförelsen är ganska given.. Men orsaken till irritationen är att man identifierar brödraskapet med de extrema islamisterna och för att det finns en islamofobi i Sverige.

Dagen, Aftonbladet

Muslimska brödraskapets engelskspråkiga hemsida

Intervju med riksdagsledamoten Adnan Dibrani

Adnan Dibriani är en politisk nykomling, bara 25 år gammal och lite av en drömvärvning för socialdemokraterna, han är ung, välutbildad och hittade den socialdemokratiska ideologin efter att ha flytt från serbernas förtryck i Kosovo. Många plus i kanten rent valstrategiskt med andra ord.

Berätta om dig själv!
– Jag är kosovoalban och kom med min familj till Sverige när jag var sju år, på grund av oroligheterna i Kosovo. Jag växte upp i Varberg och efter studenten flyttade jag till Jönköping för att plugga internationell ekonomi och politik på Internationella handelshögskolan. Sen flyttade jag tillbaka till Varberg, för att börja jobba på Varbergs sparbank, jag har gjort det i två år nu. 

Hur blev du socialdemokrat?
– Det var en debatt på min gymnasieskola och några bråkade med SSU:aren som var där. Jag ställde mig upp och försvarade honom och då värvade han mig. Jag fick starta upp en helt ny SSU-klubb i Varberg alldeles själv.

I din valkrets är Sverigedemokraterna en omdebatterad fråga. SD har ett av sina starkaste fästen i Halland. Hur ska deras framfart stoppas?
– Det viktigaste är att folk möts. I riksdagen skulle jag vilja driva på för mer stöd till föreningslivet, för där kan folk med alla möjliga bakgrunder mötas. Jag är invandrare, muslim och socialdemokrat, jag måste vara det ultimata hotet mot SD.

Hur har tiden efter valet varit?
– Den första tiden har varit oerhört spännande och tuff. Det har varit mycket med det praktiska men det har behövts för att kunna komma igång med de olika systemen som finns.

Vilka frågor tänker du prioritera?
– Ungdomsarbetslösheten måste prioriteras. Reinfeldt/Borg verkar inte förstå vilket problem detta är att en massa ungdomar sitter hemma och inte bidrar med sin kunskap. Denna regering verkar inte vara intresserad av ungdomarna och deras insatser för framtiden. I riksdagen skulle jag vilja driva ungdomsfrågor. Allas rätt till arbete och utbildning. Den borgerliga regeringen har minskat antalet studieplatser i högskolan, jag vill att fler utbildningsplatser ska byggas ut igen. Det är jätteviktigt. Jag vill också att lärlingsplatserna ska bli fler, särskilt inom vården.

Socialdemokraterna gjorde ett katastrofval. Vad behöver partiet förändra till 2014?
– Detta är mestadels en intern frågeställning som vi har och vi har fortfarande inte blivit klara med det. En sak är dock ganska klar och det är att vi måste bli bättre på att förmedla vår politik.

Vem är din politiska förebild?
– Olof Palme samt Ibrahim Rugova.

 

Aktuella uppdrag:
– Ordinarie ledamot
– Suppleant i Utbildningsutskottet
– Suppleant i Näringsutskottet

HN, SR, frihet.se, politikerbloggen.se, riksdagen.se, valpejl.se

Boktips: Vems Islam

Mohammad Fazlhashemi är docent i idéhistoria vid Umeå universitet, där han bland annat forskat kring bilden av väst i den muslimska världen. Han har givit ut ett flertal uppmärksammade böcker och skrivit otaliga artiklar. Fazlhashemi är även flitigt förekommande i radio- och teve som expert på islam, samt medarbetare i tidskriften Minaret. Hans nya bok heter Vems islam? De kontrastrika muslimerna.

Varför har du skrivit boken?

– Det viktigaste syftet är att visa på mångfalden i tolkningarna av islam. En tillbakablick på islams idéhistoria visar att under de gångna fjorton hundra åren har det funnits en uppsjö av förhållningssätt till religionen hos muslimska auktoriteter. Det finns exempel på muslimska tänkare som använt sig av en rationell, kritisk och prövande hållning i tolkningen av den islamiska läran, som sökt efter en logisk ordning och rationella förklaringar i tillvaron. Det finns också exempel på de som avvisar allt vad rationella förklaringar heter och istället förlitar sig på trons vägledning. Andra har varit ute efter en sammanhängande mening i tillvaron och en insikt om hur saker och ting hänger ihop. Här finns även de som gett uttryck för en tolerant religionstolkning och framhållit devisen om att det inte finns något tvång i tron, vilken de hämtat från Koranen, som en ledstjärna. Vi ska heller inte glömma bort de muslimska mystiker, sufierna, som dragits åt de esoteriska aspekterna och varit på jakt efter en inre innebörd i tillvaron. Och så finns bokstavstrogna företrädare som utskilt sig genom sin intolerans och sin dragning åt dogmatism och extremism.

Du nämner att det inte finns ett islam utan flera, så kallade ”islamer”. Men finns det några tolkningar som är mer sanna än andra? Det vill säga, det finns en mångfald tolkningar av islam, men inom givna ramar, eller?

– Det är viktigt att understryka den mångfald och de diametralt motsatta uppfattningarna, som man kan möta i studiet av islam. Användning av begreppet ”islamer” syftar till att framhålla den heterogenitet som finns på såväl gräsrotsnivå som hos den religiösa eliten. ”Islamer” illustrerar det flöde av diskussioner, tolkningar, föreställningar och visioner av den islamska verkligheten bland muslimer och vad det innebär att leva som muslim idag. ”Islamer” illustrerar också att muslimer är inbegripna i en kraftmätning om tolkningsföreträdet i islam.

När islam och demokrati diskuteras konstrueras ofta frågan så att ”islam” ställs på ena sidan och ”demokrati” på den andra, underförstått den västerländska. Finns det en demokratisk tradition inom islam?

– Det finns en del muslimska tänkare som anser att Koranens uppmaning till rådslag, shura, eller liknande traditioner visar på någon form av demokratisk tradition i islam. Andra muslimska tänkare framhåller att demokrati i dagens mening var ett ”otänkt” område för fjorton hundra år sedan och att man inte ska läsa in dagens föreställningar i förmoderna föreställningar. En sak som däremot inte går att betvivla är rättvisans plats i islam. På en rad olika områden finns uppmaningar om rättrådighet. Ett bra exempel är islams bestämmelser om respekten för andra religioner och att det inte ska förekomma tvång i tron. Mot denna bakgrund anser muslimska tänkare som förespråkar demokrati att bästa sättet att värna om rättvisan idag är ett demokratiskt styrelseskick som inte skiljer på människor exempelvis på grund av deras religionstillhörighet.

Något som du noterar i boken är att både muslimska extremister och islamofober har en ganska likartad syn på islam som något statiskt och enhetligt. Jag får ofta intrycket att islamofoberna är mer aktiva än extremisterna själva i att sprida deras åsikter. Hur ser du på islamofobin och hur ska den bekämpas?

– Islamofobin vilar på en lång tradition av fientlighet gentemot islam och muslimer. Den vanligaste islamofobiska föreställningen är föreställningen om islam som ett enhetligt system utan inre utveckling, mångfald och dialog. Muslimer reduceras på samma sätt till en monolitisk grupp vars kultur, civilisation och livsstil är statisk, otidsenlig och outvecklad. Islam framställs också som ett politiskt, religiöst, kulturellt och civilisatoriskt hot som för med sig fundamentalism, terrorism, religionskrig och religiösa föreställningar som bryter mot de egna traditionerna. Ännu en komponent i den islamofobiska hotbilden är att den vagt definierade gruppen muslimer i största allmänhet, och muslimska invandrare i synnerhet, framställs som en våldsbenägen och manipulativ grupp människor. De beskrivs som ett politiskt hot, men också som en ekonomisk belastning och en tärande kraft som hotar välfärden genom att snylta på systemet och knipa åt sig de resurser som behövs inom vård, skola, sjukvård, äldreomsorg etc. I den islamofobiska idétraditionen ingår också föreställningen om islam som någonting inte bara främmande utan också underlägset i förhållande till västerlandets religion, kultur, livsstil och civilisation. Bästa sättet att bekämpa islamofobin är att i en saklig debatt visa på det orimliga och befängda i dessa främlingsfientliga tankegångar. Detta gäller dock islamofobiska attityder, när det gäller den islamofobiska praktiken som kan ta sig uttryck i diskriminering i arbetslivet, skolan, bostadsfrågan, verbala och fysiska hot etc. måste muslimer agera som medborgare i en demokrati och använda sig av demokratins möjligheter som exempelvis lagstiftning och opinionsbildning för att motverka dessa tendenser i samhället.

Muslimer ska lära sig av väst, det får vi höra för jämnan i olika versioner, men tror du att även väst kan lära sig något av islam?

– Islam är en del av Västerlandets idéhistoria och kulturarv. Dessa har varit i ständig interaktion med varandra. Sett ur ett idéhistoriskt perspektiv är det lätt att finna spår av gemensamma beröringspunkter mellan dessa. Utifrån ett globalt perspektiv är det också tveksamt att se kulturer som enhetliga block. Vi måste komma bort från tanken att Västerlandets utveckling efter 1500-talet skulle ha skett isolerat från andra kulturer och världsdelar. En av Sveriges främsta kännare av muslimsk och iransk kulturhistoria, H. S. Nyberg, såg det muslimska kulturarvet som en integrerad del av den europeiska kulturen. Om man vill vara bärare av den europeiska kulturen i dess fulla bemärkelse, skrev Nyberg, måste man studera arabiska, persiska och muslimsk kultur. Sett ur hans perspektiv är islam och dess kulturarv en del av Europas idé- och kulturhistoria. Med denna utgångspunkt finns det inget hinder för att man lånar idéer och föreställningar från varandra. Det må vara inom teknikens, det politiska styrelseskickets eller andlighetens område. Det finns en hel del man kan hämta ur den islamiska idétraditionen i det senare området. Till andligheten kan läggas islams rättvisepatos och dess påbud om generositet, medmänsklighet, tolerans, ansvarstagande, solidaritet med svaga och utsatta, rättskänsla med mera.

Minaret

Intervju med riksdagsledamoten Abdirizak Waberi

Nyvalda moderata riksdagsmannen Abdirisak Waberi är ordförande för såväl det Islamiska förbundet i Sverige som för Sveriges Islamiska Skolor. Han är gift, har fem barn och bosatt i Angered.

Vilka frågor kommer du att driva som riksdagspolitiker?
– Det är viktigt att bygga broar mellan olika segment av samhället. Alla som bor i Sverige ska känna sig stolta över att leva här, och känna svenskhet, säger Waberi.

Han säger även att Sverige är ett fantastiskt land och att det inte är många andra länder där en första generationens invandrare, vilket han själv är, kan väljas in i parlamentet. I enlighet med partiet nämner han jobben som en annan enskilt viktig fråga. Folk behöver försörja sig och då är arbetsfrågan viktig. För att förbättra utsikterna på arbetsmarknaden är det i sin tur viktigt att satsa och fokusera på utbildningen i landet, anser han.

Att diskussionen kring honom snarare kommit att handla om att han är muslim än politiker tror han har att göra med fördomar.

– Självklart finns det personer som inte tycker om att en person som jag får en plats i riksdagen. Det finns de som inte gillar att Sverige tar emot invandrare och flyktingar, säger han.

Du målas av vissa ut som islamist på internet, vad har du att säga om det?
– Det är folk som är kritiska och ifrågasätter mig på samma sätt som Barack Obama blivit ifrågasatt av röster inom Washington Tea Party, där det betonats att han heter Hussein i mellannamn. Jag kan måla mitt ansikte vitt; det skulle ändå inte ändra något, säger han halvt på skämt, halvt på allvar.

Det faktum att Sverigedemokraterna kommit in i riksdagen ser han som olyckligt.

– Men det är ett faktum och nu gäller det att bemöta dem och debattera med dem i sakfrågorna och på så sätt visa att SD har fel.

Jan Hallberg som är gruppledare för Moderaterna i Göteborg säger att Abdirisak Waberi är en hedervärd göteborgare. Hallberg förklarar också att den kritik som riktats mot Waberi är förtal från islamofober.

realtid.se

Ännu ett avhopp från SD

Sverigedemokraterna saknar representanter i 52 kommuner och har dessutom ont om ersättare. Eric Gerhardsson, SD-kandidat i Gällivare, har nu valt att lämna partiet vilket ger ytterligare en tom stol. Och de väntas bli fler.

– Min kristna tro är det viktigaste i mitt liv och jag måste få frid i sinnet och samvetet, säger han.

Eric Gerhardsson stod på SD:s valsedel och fick en plats i Gällivare kommunfullmäktige. Men efter att ha fördjupat sig i partiprogrammet konstaterar han att partiets åsikter inte överensstämmer med hans egna så nu har han hoppat av.

– Jag har nu fördjupat mig i Sverigedemokraternas partiprogram och tyvärr får jag göra mina väljare besvikna. Jag kan inte ställa upp. SD är emot människor som kommer från andra länder men det finns ju fina människor även där, precis som i Sverige i övrigt. Man ska behandla människor som människor, oavsett hudfärg eller åsikt. Jag tycker inte att man ska behandla invandrarna på det sättet, med hot, och jag gillar inte att man ska utvisa barn och splittra familjer. Man måste ha ett underlag innan man gör någonting. Man kan inte bara utvisa människor till ovisshet. Det är inte mänskligt, förklarar Gerhardsson.

Eric Gerhardsson säger att hans kristna tro är det viktigaste i hans liv. Han har alltid varit en sökare och trodde att Sverigedemokraterna var det rätta partiet.

– Folk ute på stan har uppmanat mig att gå in i politiken och jag trodde att SD var partiet för mig. Allt gick så fort. Nu vet jag bättre. Jag är absolut ingen rasist och jag tycker att alla människor har lika värde, säger han.

Han är kritisk mot invandringspolitiken i Sverige och detta var en orsak till att SD framstod som ett alternativ.

– Om vi tar in invandrare måste vi se till att de har jobb och bostäder. Sju personer i en etta är omänskligt. Många är högutbildade, men heter man Muhammed får man inget jobb. Vi har ungdomar som väntar på bostad och jobb. Hur ska vi lösa det?

Men han kan inte ställa upp på SD:s politik att minska invandringen till ett minimum och stoppa anhöriginvandring.

– Nej, man kan inte splittra familjer och släktingar. Jag tycker inte heller att man ska skicka ut flyktingar till ett ovisst öde, kanske döden, vilket görs i dag. Flyktingarna är mina vänner, säger han.

Han föreslår att politiker, Migrationsverket och allmänhet samlas till ett möte för att minska de motsättningar som finns i samhället.
När han värvades till SD skedde det i all hast och var väl inte alldeles genomtänkt. När han mött reaktioner i samhället blev han bestört.

– Jag har fått ett väldigt dåligt bemötande. En socialdemokrat ville inte ta mig i handen och sa att det är risk att man får smutsiga händer, säger han.

Med tanke på att SD har rötter i nynazismen, SD bildades 1988 av personer från Nordiska rikspartiet, BSS (Bevara Sverige Svenskt och Sverigepartiet), vill han offentligen ta avstånd från allt vad rasism och nazism innebär. Att peka ut muslimer som roten till mycket ont i samhället, är att leka med elden, anser han. Han berättar att han själv känt ett utanförskap i samhället. Under sex år var han arbetslös.

– Jag kände bitterhet, nästan hat mot samhället. Jag mådde jättedåligt och var på gränsen till självmord. Det är mycket lidande i arbetslöshet och där tror jag att alla partier måste göra något radikalt för att skapa jobb och sysselsättning.

Ännu en orsak till att han väljer att kliva av, är en artikel i Norrländska Socialdemokraten, där det framkommer att många ungdomar i Gällivare röstar på SD.

– Jag kan inte leda ungdomarna in i detta. Jag tycker att SD har en aggressiv attityd mot invandrare. Det var det som gjorde att jag inte kunde fortsätta. Under ytan finns det en aggressivitet, förklarar Gerhardsson.

Hur kom det sig att du engagerade dig politiskt?

– Jag hade varit arbetslös väldigt länge och levde i en ganska djup depression och kände mycket frustration. Det var väl anledningen att jag sökte mig dit, att få en öppen kanal för min hopplöshet. Jag ändrade mig sedan eftersom jag har också en kristen tro och det gick inte ihop. Jag hamnade i en själskonflikt. Det var anledningen.

Gerhardsson är sannolikt den första SD-kandidaten som fick plats i kommunfullmäktige att hoppa av. Högst troligt är att han inte blir den sista; avhopp inom SD är betydligt vanligare än inom andra partier. SvD presenterade på torsdagen en genomgång som visar att SD saknar ersättare i 51 kommuner. Utöver de 52 där de inte har någon representant alls. Efter valet 2006 fanns 14 platser i kommunfullmäktige runt om i landet som Sverigedemokraterna inte lyckades tillsätta. Fyra år senare var de tomma stolarna hela 56 stycken till följd av avhoppade SD-politiker.

DN, GP, NSD.

Läs även intervjun med avhopparen Staffan Gising som var SD:s toppkandidat i Mariestad men som strax före valet lämnade partiet i protest mot sionisternas dominans och hjärntvätt av unga svenskar.

Ett avgörande steg för Turkiet

Precis en vecka före det svenska valet, söndagen den 12 september, håller Turkiet folkomröstning om ett paket med förslag till författningsändringar. Paketet innebär väsentliga demokratiska förbättringar av den nuvarande författningen, som infördes 1982 som en direkt följd av militärkuppen just den 12 september 1980.. Turkiets rådande författning ser, trots ändringar och tillägg sedan dess tillkomst, landets medborgare som statens undersåtar. Den strävar efter att skydda staten från medborgarna, istället för att, som i fallet med grundlagar och författningar i öppna och demokratiska samhällen, slå vakt om medborgarnas rättigheter gentemot statsmakten. Författningen är ett uttryck för den ”förmyndardemokrati”, där militären och delar av den statliga förvaltningen ser sig själva som folkets väktare och republikens beskyddare, som präglat Turkiets politiska system och samhällsliv sedan flerpartisystemet infördes efter andra världskriget.

De föreslagna författningsändringarna är av två slag. Den större delen av dem består av skrivningar som stärker medborgarnas fri- och rättigheter och som förstärker lagstyret och rättsstaten. I en andra del föreslås, förutom inskränkningar i de militära domstolarnas befogenheter, viktiga förändringar i hur medlemmarna i Författningsdomstolen och det ämbetsverk som tillsätter domare och åklagare ska utses. Här ges presidenten kraftigt utvidgade befogenheter, till nackdel för parlamentet. Att presidenten i fortsättningen kommer att vara folkvald, istället för utnämnd av parlamentet, kompenserar bara till del detta demokratiska underskott. Att ändringsförslagen varken lyckas hantera vad som kan kallas den kurdiska frågan eller ett klargörande av medborgarskapets innebörd som rensar den från dess turkiskt etniska kopplingar, är andra brister.

Som inför de flesta folkomröstningar med två alternativ är även den turkiska väljarkåren i stort delad mitt itu. Folkomröstningen har fått karaktären av en förtroendeomröstning för den sittande majoritetsregeringen under premiärminister Recep Tayyip Erdoğan. Den nationalistiska oppositionen till höger och till vänster uppmanar sina väljare att rösta nej, men opinionsundersökningarna visar att det finns många anhängare till ett ja även i dessa partier. Det sannolika är att det blir en majoritet för ett ja till ändringspaketet. Det blir i så fall ett avgörande steg för Turkiet i processen mot ett frihetligare och öppnare samhällssystem. Ett ja kommer att anhängiggöra nödvändigheten att införa en helt civil författning som har gjort upp med militärstyret för tre decennier sedan. Skulle det ändå bli ett nej, försvinner inte behovet för Turkiet att göra upp med sin ”förmyndardemokrati”. Ingen stat som vill inräknas i skaran av öppna och demokratiska länder i Europa kan leva med en författning beställd av en militärjunta.

Thomas Gür/SvD

Se även Thomas Gürs intervju med statsvetaren och kolumnisten Sahin Alpay som förklarar hur AKP har reformerat och moderniserat Turkiet och hur anpassningen till EU har påverkat landet: http://www.axess.se/tv/player.aspx?id=197

SD och sionismen

Sverigedemokraternas toppkandidat i Mariestad, Staffan Gising, har lämnat partiet. Han menar att SD är ett sionistiskt enfrågeparti som hjärntvättar de unga medlemmarna och använder sig av retorik som liknar Nazitysklands.

På sin blogg skriver Gising att Sverigedemokraterna bara utger sig för att vara ett seriöst parti som riktar sig till alla människor. I själva verket finns det en skrämmande kultur inom partiet, anser Gising. Han menar att Sverigedemokraterna skyller allt ont på muslimerna och använder sig av retorik som liknar Nazitysklands.

”Jag kan inte med hedern i behåll jobba för ett parti som så flagrant gått ifrån sin egen politik. Som med rena rasistiska uttalanden siktar in allt sin avsky mot en speciell grupp”, förklarar Gising.

För knappt ett år sedan gick Staffan Gising med i SD. Han säger att han länge hade följt partiet med intresse eftersom han som religionslärare i Angered och Biskopsgården i Göteborg kommit i kontakt med många invandrare och kände att integrationspolitiken var problematisk.

”Jag insåg att många människor far illa i Sverige, hur integrationspolitiken inte fungerar i verkligheten och Sverigedemokraterna var det enda partiet, i alla fall då, som var villiga att diskutera problemet”, säger Gising.

När han gick med i partiet var han tydlig med att det var invandringspolitiken han ville förändra. Gising ville inte ge sig på enskilda personer, folkgrupper eller religioner, och han upplevde att partiet var inne på samma linje. Inför höstens val var han Sverigedemokraternas toppnamn i kommunvalet i Mariestad. Men nu kritiserar Gising Sverigedemokraterna och menar att deras politik har förändrats. Han säger att partiet medvetet inriktar sig på hårda angrepp mot muslimer. Något som har blivit värre ju närmare valet man kommit. Som talare i Almedalen hade partiet bjudit in islamofoben Robert Spencer som talade om hat mot islam och hur islam tar över världen.

”Retoriken har hårdnat och liknar nu den man hade i Tyskland under andra världskriget. De ger sig på en enskild grupp. Muslimerna!”, förklarar Gising.

Han säger att man inom partiet pratar mycket om hur islam är på väg att ta över världen. Och att detta måste stoppas. Han berättar om en före detta partikollega som skrivit på Facebook att det krävs en gemensam fiende som ”enar oss” och den fienden är islam. Gising ifrågasatte partiets hatpropaganda och då fick han ett mejl där man uppmanade honom att sluta.

”Nu är det bara röstmaximering som gäller” förklarades det i mejlet och det var detta som fick honom att ta steget ut och exponera sionisterna som styr partiet. Gising har lämnat SD med omedelbar verkan och på sin blogg berättar han en lång och avslöjande historia om partiet.

”Partimedlemmar på mycket höga positioner har öppet gått från att kritisera invandringspolitiken, till att systematiskt klaga på allt som har med islam och muslimer att göra”, skriver Gising på sin blogg och fortsätter.

”Nu har man sin fulla rätt att tycka vad man vill om islam och muslimer, men ska man vara ett seriöst parti, utan att riskera några som helst anklagelser för rasism, anser jag att det är farligt att ge sig på enskilda grupper. Jag påpekade detta flera gånger, att om vi ska kritisera islam, måste vi även kunna kritisera till exempel fundamentalistiska kristna, judendomen, och alla andra religioner.”

”Jag fick inte kritisera Israel”

När Staffan Gising kritiserade Israels attack mot biståndsskeppen ”Ship to Gaza”, blev han påhoppad av partiets judiska bröder Ted och Kent Ekeroth:

”Jag menade att båda parter naturligtvis bar ett ansvar. Men nu hände det saker inom SD. Bröderna Ekeroth gav sig på mig, anklagade mig för att vara antisemit. Antingen var man för Israel, eller så var man antisemit. Jag förklarade att jag inte kunde ta någons parti, utan att jag ansåg att även Israel bar ett ansvar. Detta var inte populärt, utan som Sverigedemokrat ska man endast älska Israel”, skriver Gising på sin blogg.

Staffan Gising kände sig främmande inför sitt eget parti.

Då Gising påpekade att judar traditionellt varit mycket framgångsrika affärsmän samt bär ansvar för Lehman Brothers konkurs och den efterföljande finanskrisen, blev påhoppen värre. Enligt Gising är Ekeroth-bröderna mycket högljudda och aggressiva i partiet och leder den falang inom SD som endast vill ”prata om alla onda muslimer” och ”hur bra Israel är” istället för att försöka föra en seriös politik.

”Hur ska vi kunna framstå som ett seriöst parti, när ledande personer i distriktet utmålar en religion till roten till allt ont i världen och i Sverige ? När hela mötet blir en debatt om Islam, islam, islam och Muslimer, muslimer , muslimer”, skriver Staffan Gising och understryker att Ekeroth-bröderna har vuxit sig ”allt för starka och idag styr hela partiet”.

Enligt Gising har SD samma syn på muslimer som de tyska nationalsocialisterna hade om judar.

”Om ni provar atti denna retorik byta ut ‘Muslimer mot Judar’ så förstår ni säker min jämförelsen med den retoriken som användes i Tyskland på 30-talet”, säger Staffan Gising.

Staffan Gising har skrivit en rad blogginlägg om sitt avhopp. På bloggen publicerar han även avslöjande skärmdumpar på konversationer med ledande sverigedemokrater. På en av skärmdumparna skriver en sverigedemokrat att Ekeroth-bröderna bedriver judisk ”hjärntvätt” inom partiet och att han precis blivit ”frisk” från denna sjukdom.

”Jag fick ett samtal från en partikollega som sa att vi ska ha den här retoriken fram till valet, sedan kommer den att tonas ned. Det är bara att komma in i riksdagen som gäller”, säger Gising.

Gising anklagar partikamraterna och säger att många Sverigedemokrater bara är intresserade av att lyfta hög lön i riksdagen.

”Det är ju ekonomi naturligtvis. Det är världens bästa anställning. Det kan man inte bortse ifrån.”

Nu tar Staffan Gising avstånd från SD och deras politik.

”Är man tyst så håller man med. Jag kan inte företräda ett parti som jag inte kan tänka mig att rösta på, och jag tänker inte rösta på SD i riksdagsvalet.”

Staffan Gising planerar nu att starta ett nytt parti, för honom och andra avhoppare.

”Det är redan många som har hört av sig som sympatiserar med mig. Kandidater och medlemmar i Sverigedemokraterna”, säger han.

SD har gjort en stor affär av att man inte tar ställning i ”internationella frågor”. Man säger sig enbart fokuserar på inrikespolitiken. Partiet talar dock med kluven tunga. Samtidigt som partiet officiellt inte tar ställning i Palestina-Israelfrågan, så är flera av dess mest tongivande företrädare öppna sionister. Två av partitopparna, bröderna Ekeroth från Lund, är etnocentriska judar vilka tillsammans med partisekreteraren Björn Söder entusiastiskt sluter upp bakom ocupationsstaten Israel. Kent Ekeroth innehar posten som SD:s internationella sekreterare. Han var toppkandidat till Europaparlamentsvalet förra sommaren och återfinns nu på sextonde plats på SD:s riksdagslista. Kent är partiets expert på ”islamism” och arrangerar SD:s ”upplysningskampanj” om Islam, senaste under politikerveckan i Almedalen. Tillsammans med sin bror driver Kent Anti-islamiseringsfonden. Ted Ekeroth har arbetat på den svenska ambassaden i Israel, och är i likhet med brodern mångårigt aktiv Sverigedemokrat. 2007 erhöll han, som förste svensk medborgare någonsin, det prestigefyllda priset Herzl Award vilket delas ut av World Zionist Organization (WZO). WZO är en av världens inflytelserikaste judiska organisationer. Dess avstickare i Sverige, Sionistiska federationen, är landets ledande projudiska sammanslutning och Ted Ekeroth har under en lång tid varit en framstående medlem.

Aftonbladet, DN, Expressen, nationell.nu, patriot.nu

Läs även Ahmed Ramis faktaspäckade analys: Sverigedemokraterna i Israels sold